På väg hem från jobbet. Klockan är nära midnatt och jag kör sakta i tron om att älgar, rävar, grisar och bambi finns runt varje kurva. Ofta finns de där på kvällarna. Har träffat på allihopa på dessa veckorna jag jobbat i Olofström. Men just ikväll såg jag en räv som irrade runt i skenet av lyset på bilen, innan den vek av och sprang in i skogen igen. Fina djur det där. Ett par km längre fram fick jag syn på något läskigt. Det kröp en spindel på rutan! Första tanken blev, Oj! hur kan den hålla sig kvar där när jag kör? Sen förstod jag. Den kröp inte UTANPÅ!! Nej då, den kröp självklart innanför rutan!! Jag var nära att panikbromsa och springa ut i skogen. Jag kom över känslan och tvingade mig att koncentrera mig på vägen. Ena ögat dock nitad på imse vimse. Först kröp den upp en bit. Sen kröp den ner igen. Strax kom den igen spatserandes som om han ägde bilen. Jag stängde av fläkten i bilen för att den kanske skulle krypa tillbaka ner igen. Nej då den fortsatte rakt uppåt mot taket. När den svängde av mot min dörr kom det kalla kårar genom kroppen på mig. Nu kunde jag ju inte se den längre!!
Efter ytterligare några km stannade jag bilen på uppfarten här hemma, öppnade dörren, lampan tändes i bilen. Ingen spindel någonstans. Den hade gått och gömt sig igen den fegisen.
I morgon lär jag sitta på helspänn. Inte pga älgar, grisar och annat vilt. Nej pga en liten imse vimse som tydligen tror min bil är en fin övervintrings-lägenhet med bra läge, ventilation och fint ljusinsläpp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar