torsdag 22 december 2011
Baka liten kaka
Kavla, slicka på degen så ingen annan vill ha den. O sen inte glömma att diska formen.
torsdag 15 december 2011
Känner mig lite ärad
De senaste månaderna har jag kommit i kontakt med en massa nya människor. De flesta av dem, bra folk som är precis som du och jag.
Men där är ett par-tre stycken som gjort ett större intryck på mig än andra.
Det är så här att väldigt spontant har jag fått höra livsöden och händelser som är väldigt stora. Saker som förändrat dessa människors liv. Säkert för alltid.
O här kommer jag o hoppar fram från ingenstans och ändå väljer dessa att berätta för MIG. Så jag känner mig väldigt rörd över deras historier och oerhört ärad av att de delar med sig.
Tänk vad man får höra om man bara lyssnar. Jag tror det finns många människor där ute som inget hellre vill än att få berätta, men kanske känner sig påträngande och besvärliga.
Det kan ju vara så att dessa öden kan vara en del av förklaringen till varför man är som man är. Man ska aldrig dömma ut för snabbt. Ge ett leende och du kan få en ny vän.
Men där är ett par-tre stycken som gjort ett större intryck på mig än andra.
Det är så här att väldigt spontant har jag fått höra livsöden och händelser som är väldigt stora. Saker som förändrat dessa människors liv. Säkert för alltid.
O här kommer jag o hoppar fram från ingenstans och ändå väljer dessa att berätta för MIG. Så jag känner mig väldigt rörd över deras historier och oerhört ärad av att de delar med sig.
Tänk vad man får höra om man bara lyssnar. Jag tror det finns många människor där ute som inget hellre vill än att få berätta, men kanske känner sig påträngande och besvärliga.
Det kan ju vara så att dessa öden kan vara en del av förklaringen till varför man är som man är. Man ska aldrig dömma ut för snabbt. Ge ett leende och du kan få en ny vän.
måndag 12 december 2011
Jag har hemlisar..
Jo, det är så. Och hela jag spricker snart om jag inte får dela med mig!!
Meeen jag måste hålla mig ett tag till.
Känner ni spänningen?
Meeen jag måste hålla mig ett tag till.
Känner ni spänningen?
Fullt ös i helgen
Saker känns riktigt på topp nu =) Vår myshörna är klar, Det blev en soffa från bromölla och en ny matta. Mammas gamla brudkista får agera bord. Jag gillar när man kan blanda lite nytt med gammalt. Vi trivs bra i hörnan. Bara ett ställe där man kan sitta o slappa lite mellan varven, sitta o prata eller ta en tupplur.
Tupplur var vad jag behövde igår. I lördags var det julbord med jobbet på yllan. Riktigt roligt. Alla som var med var på partyhumör och det dansades och skrattades i massor. Precis som jag gillar, fullt ös från start till slut. En annan sak som var bra, var att det snackades ytterst lite jobb. Annars är det min stora fasa på såna här tillställningar. Finns nästan alltid någon som tycker det är läga att sitta o älta när man ska ha trevligt. Men inte med det här gänget och det var härligt.
När man är förälder finns det sällan eller aldrig tid att få ligga bakis o softa. Inte heller den här gången. Klockan 10 var det bara att infinna sig i kyrkan i glimmen. Emma skulle gå lucia. Det var fint. Det var även barndop. Kändes lite som om man fick tjuvkika på deras stora stund. Lyckliga föräldrar och en mycket söt och go bebis som prästen bar runt i kyrkan för att visa upp efter dopet.
Sen var det bara att förbereda för lite kalas för tvillingarna som hunnit fylla hela 8 år! Nu funderar dem på vad de ska lägga alla sina pengar på som de fått. Bränner duktigt i plånboken kan jag lova. Ovanpå det så tappade erik en tand och blev superlycklig över chansen att få ännu mer pengar.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att helgen varit störtskön och med gasen i botten. Nu ser jag fram emot en bra vecka med mycket jobb och förmodligen en ledig fredag.
Tupplur var vad jag behövde igår. I lördags var det julbord med jobbet på yllan. Riktigt roligt. Alla som var med var på partyhumör och det dansades och skrattades i massor. Precis som jag gillar, fullt ös från start till slut. En annan sak som var bra, var att det snackades ytterst lite jobb. Annars är det min stora fasa på såna här tillställningar. Finns nästan alltid någon som tycker det är läga att sitta o älta när man ska ha trevligt. Men inte med det här gänget och det var härligt.
När man är förälder finns det sällan eller aldrig tid att få ligga bakis o softa. Inte heller den här gången. Klockan 10 var det bara att infinna sig i kyrkan i glimmen. Emma skulle gå lucia. Det var fint. Det var även barndop. Kändes lite som om man fick tjuvkika på deras stora stund. Lyckliga föräldrar och en mycket söt och go bebis som prästen bar runt i kyrkan för att visa upp efter dopet.
Sen var det bara att förbereda för lite kalas för tvillingarna som hunnit fylla hela 8 år! Nu funderar dem på vad de ska lägga alla sina pengar på som de fått. Bränner duktigt i plånboken kan jag lova. Ovanpå det så tappade erik en tand och blev superlycklig över chansen att få ännu mer pengar.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att helgen varit störtskön och med gasen i botten. Nu ser jag fram emot en bra vecka med mycket jobb och förmodligen en ledig fredag.
söndag 11 december 2011
Ja! Jag ska!
Det händer grejer nu.. så mycket att denna sida får lida pin, tyvärr..
Men jag tänker sätta mig här snart och dela med mig. Få ur mig tankarna. Ventilera.
Först lite tv-mys med mannen.
Men jag tänker sätta mig här snart och dela med mig. Få ur mig tankarna. Ventilera.
Först lite tv-mys med mannen.
onsdag 30 november 2011
favoritcitat och lite på krigsstigen
Att få vara mamma är det roligaste, tuffaste och det mest underbara i världen, enligt mig. Och jag skulle inte byta bort det mot allt smör i småland.
Det finns de som tror sig veta en jävla massa. Eller rättare sagt har folk åsikter.. Vilket folk har all rätt i världen att ha. Därför känner väl jag att jag vill klargöra lite ibland. Så att folk inte ska tro att en åsikt är vetskap. (har märkt att det är lätt hänt).
Jag har fyra barn mellan åtta och ett år. Jag har även två bonusbarn som är äldre. De äldre barnen försöker jag inte uppfostra. De är ju inte mina barn. Däremot vill jag finnas här om de någongång skulle behöva mig. Ibland kan det vara så att en annan vuxen är bra o ha. Det här med uppfostran sköter deras föräldrar exemplariskt. Så där sätter vi punkt för det.
Mina fyra däremot, är jag i full gång med att vara supermorsa. (tappert försök iaf). Det är inte alltid lätt men det är alltid roligt. Om någon tror att "vi har skaffat för mycket" kan lägga ner. Vi kanske inte alltid har ett perfekt hem, eller har semestrar till höger o vänster, men vi konstaterar gång på gång att vi har varandra. Och vi är superglada över vår enorma familj. Vet ni vad? Vi fixar det här galant och våra barn kommer aldrig någonsin att få lida någon konsekvens av att vi är många. Det är ett löfte mellan mig och Jens som vi tänker leva upp till.
slutkontentan av det här babblandet är väl att, vi lider inte av att vara många, vi njuter.
O så mitt favoritcitat som jag tänker leva på i typ 100 år..
Mamma är fin men pappa är en gubbe för han har fägg!
Noel 4 år
Det finns de som tror sig veta en jävla massa. Eller rättare sagt har folk åsikter.. Vilket folk har all rätt i världen att ha. Därför känner väl jag att jag vill klargöra lite ibland. Så att folk inte ska tro att en åsikt är vetskap. (har märkt att det är lätt hänt).
Jag har fyra barn mellan åtta och ett år. Jag har även två bonusbarn som är äldre. De äldre barnen försöker jag inte uppfostra. De är ju inte mina barn. Däremot vill jag finnas här om de någongång skulle behöva mig. Ibland kan det vara så att en annan vuxen är bra o ha. Det här med uppfostran sköter deras föräldrar exemplariskt. Så där sätter vi punkt för det.
Mina fyra däremot, är jag i full gång med att vara supermorsa. (tappert försök iaf). Det är inte alltid lätt men det är alltid roligt. Om någon tror att "vi har skaffat för mycket" kan lägga ner. Vi kanske inte alltid har ett perfekt hem, eller har semestrar till höger o vänster, men vi konstaterar gång på gång att vi har varandra. Och vi är superglada över vår enorma familj. Vet ni vad? Vi fixar det här galant och våra barn kommer aldrig någonsin att få lida någon konsekvens av att vi är många. Det är ett löfte mellan mig och Jens som vi tänker leva upp till.
slutkontentan av det här babblandet är väl att, vi lider inte av att vara många, vi njuter.
O så mitt favoritcitat som jag tänker leva på i typ 100 år..
Mamma är fin men pappa är en gubbe för han har fägg!
Noel 4 år
måndag 28 november 2011
Hur funkar det?
Har gått och funderat på djupa grejer. Hur fungerar det egentligen med arv av skit? Skit i form av psykisk ohälsa och alkoholism? Är det ett socialt arv eller genetiskt, kanske båda? Om det finns i blodet, är det troligare att drabbas? Kanske även om man inte upplevt det i den närmaste familjen?
Depression, kan man ta med sig den i kunskapsarvet, lika mycket som man tar med sig alla vettiga saker man "lärt" hemmifrån? Har det sociala arvet så stor påverkan på den egna personen?
Hur självständiga är vi egentligen? Hur mycket bagage får vi med oss från barndomen, som vi kanske inte hade velat ha med i flytten?
Viktigast av allt- Kan vi se till att våra barn får så lite skit i ryggsäcken som möjligt? Svar; Ja. Det är jag helt övertygad om.
Depression, kan man ta med sig den i kunskapsarvet, lika mycket som man tar med sig alla vettiga saker man "lärt" hemmifrån? Har det sociala arvet så stor påverkan på den egna personen?
Hur självständiga är vi egentligen? Hur mycket bagage får vi med oss från barndomen, som vi kanske inte hade velat ha med i flytten?
Viktigast av allt- Kan vi se till att våra barn får så lite skit i ryggsäcken som möjligt? Svar; Ja. Det är jag helt övertygad om.
5 sekunder
Så lång tid tog ett möte idag som gav mig en stor dos energi och lite lycka faktiskt.
En god gammal vän, en av de bästa och mest godhjärtade jag vet, sprang jag på ikväll på väg hem från jobbet. Och jag blev så glad. Tänk att det äntligen börjar någon på mitt jobb som faktiskt känner MIG. På riktigt. Utan o innan. Utan att vi kommer att springa på varandra då vi har olika skift fick jag ändå en myskänsla i hela kroppen. För nu blev jag inte så ensam längre kanske. Inte för att jag har känt mig ensam, utan mer för att jag saknat att ha en vän där som känner mig sen tidigare.
Solen skiner och jag tror minsann att min novemberdepp är förbi för den här gången. Den senaste veckan har varit full av goda nyheter och liksom suddat ut det faktum att vi legat sjuka i omgångar.
Mitt liv är bra. Jag har många att älska och jag har många som faktiskt älskar mig tillbaka. Vad mer kan man begära?
En god gammal vän, en av de bästa och mest godhjärtade jag vet, sprang jag på ikväll på väg hem från jobbet. Och jag blev så glad. Tänk att det äntligen börjar någon på mitt jobb som faktiskt känner MIG. På riktigt. Utan o innan. Utan att vi kommer att springa på varandra då vi har olika skift fick jag ändå en myskänsla i hela kroppen. För nu blev jag inte så ensam längre kanske. Inte för att jag har känt mig ensam, utan mer för att jag saknat att ha en vän där som känner mig sen tidigare.
Solen skiner och jag tror minsann att min novemberdepp är förbi för den här gången. Den senaste veckan har varit full av goda nyheter och liksom suddat ut det faktum att vi legat sjuka i omgångar.
Mitt liv är bra. Jag har många att älska och jag har många som faktiskt älskar mig tillbaka. Vad mer kan man begära?
onsdag 23 november 2011
High five!!
Klockan kvart över tio ringde dem. Och de ville HA MIG!!! De ville ha mig kvar ett varv till! Oh jag blev så glad så glad sååå. Ville springa o ge high five till alla jag mötte på jobbet resten av dagen. Nöjde mig med ett par tre stycken.. Så imorgon ska jag skriva nytt kontrakt. Det blir ju samma villkor, som inte är så jättetoppen kanske, men det ger mig ändå liiite mer tid. Lite mer tid på jobbet som jag är på nu som jag trivs så jäkla bra med.
Nu blev tom jag sugen på advent.. Grattis till MIG!
Nu blev tom jag sugen på advent.. Grattis till MIG!
tisdag 22 november 2011
Vill de ha mig?
Idag är det meningen att jag ska få veta om jag har något jobb framöver.
Om två veckor går min 6 månaders anställning ut och senast idag ska de ringa om de vill skriva nytt kontrakt med mig eller inte. Gissa om jag är nervös? Fy fan för sån väntan. Och varför väntar de med att meddela mig till sista dagen för? Taskigt.
Fast jag tänker inte låta det slå ner mig om det blir ett nej. Då vet de inte vad de förlorar helt enkelt. Måste se det så...
Om två veckor går min 6 månaders anställning ut och senast idag ska de ringa om de vill skriva nytt kontrakt med mig eller inte. Gissa om jag är nervös? Fy fan för sån väntan. Och varför väntar de med att meddela mig till sista dagen för? Taskigt.
Fast jag tänker inte låta det slå ner mig om det blir ett nej. Då vet de inte vad de förlorar helt enkelt. Måste se det så...
söndag 20 november 2011
Shopping gör mig glad.
Har kommit fram till att för kvinnor gör tömning av plånbok oss glada. För männens del gör synen av pengar i plånboken dem glada.
Så för att göra mig glad.. och min man mindre glad... Har jag shoppat, som fan.
Åkte till Ullaredet och köpte julklappar och en hel del annat jag verkligen kanske inte behövde. Men glad blev jag. Nu är våra garderober sprängfyllda av för mycket kläder och prylarna vet jag knappt var jag ska ställa. Men det var ju fiiina grejer.
Igår blev det mer. Vi har ju bestämt oss för en soffa på mellanplan. I vårt stora allrum/kök. TV-soffhänget har vi i källaren, så det här är mer tänkt som mys utan skärm/utfyllnad/hemtrevnad.
Vi åkte och kollade soffa. Jens frågade innan om vi skulle ta med måttstocken och kanske mäta lite innan. Jag bara neeeejjj! det ser vi där och då. Jo eller hur. Det slutade med att vi beställde en för stor soffa som vi idag fick åka tillbaka och avboka. Vi kollade dock in en annan idag. Och idag hade Jens med sig måttstocken. Inga protester från mig.. Vi beställde inget men vi fick lite att fundera på. Kanske kanske vi har hittat vad vi vill ha och som faktiskt passar utan att vi behöver bygga ut.
Så för att göra mig glad.. och min man mindre glad... Har jag shoppat, som fan.
Åkte till Ullaredet och köpte julklappar och en hel del annat jag verkligen kanske inte behövde. Men glad blev jag. Nu är våra garderober sprängfyllda av för mycket kläder och prylarna vet jag knappt var jag ska ställa. Men det var ju fiiina grejer.
Igår blev det mer. Vi har ju bestämt oss för en soffa på mellanplan. I vårt stora allrum/kök. TV-soffhänget har vi i källaren, så det här är mer tänkt som mys utan skärm/utfyllnad/hemtrevnad.
Vi åkte och kollade soffa. Jens frågade innan om vi skulle ta med måttstocken och kanske mäta lite innan. Jag bara neeeejjj! det ser vi där och då. Jo eller hur. Det slutade med att vi beställde en för stor soffa som vi idag fick åka tillbaka och avboka. Vi kollade dock in en annan idag. Och idag hade Jens med sig måttstocken. Inga protester från mig.. Vi beställde inget men vi fick lite att fundera på. Kanske kanske vi har hittat vad vi vill ha och som faktiskt passar utan att vi behöver bygga ut.
måndag 14 november 2011
Filosoferar
Med en mp3 i öronen och ett jobb som kan bli same same, funderar jag för mycket. Det blir oftast inga smarta grejer heller..
Efter att ha funderat över och gått igenom i princip hela mitt vuxna liv på en sisådär 8 timmar, blev kontentan;
Jag är iaf inte både Tjock OCH Ful..
O det här är mitt sätt att försöka vända mitt negativa tänkande..
Bra jobbat! ska nog fundera över den ett tag till tror jag.
Efter att ha funderat över och gått igenom i princip hela mitt vuxna liv på en sisådär 8 timmar, blev kontentan;
Jag är iaf inte både Tjock OCH Ful..
O det här är mitt sätt att försöka vända mitt negativa tänkande..
Bra jobbat! ska nog fundera över den ett tag till tror jag.
måndag 7 november 2011
Paus?
Har konstaterat att jag håller på att ramla ner i en traditionell november-depp. Så länge jag är här nere och deppar, känns det otroligt onödigt att försöka dra ner övriga i dyn. Därför tar jag en liten blogg paus nu. Annars kommer jag bara att älta samma saker om igen utan att komma någonstans.
Vi får väl se hur länge jag kan hålla mig härifrån..
Det är dax att leta energi och kraft.
På återseende..
Vi får väl se hur länge jag kan hålla mig härifrån..
Det är dax att leta energi och kraft.
På återseende..
söndag 6 november 2011
koma
Denna veckan tog verkligen ut det sista ur mig. Jag har gått på ren vilja.
Så denna helgen har jag inte gjort ett smack. Fredagen som var ledig ägnade jag åt att göra det mest nödvändiga. Ta hand om mina små killar. Resten av tiden satt jag av, stirrandes ut i rummet. Lördagen samma sak. Kvällen blev något bättre. Vi tog ett glas vin och kollade på så mycket bättre. Det lättade upp mig en smula.
Jag har känt mig oerhört nedstämd och trött. Förmodligen har tröttheten spätt på nedstämdheten. Jag har känt ett behov av att få prata av mig, men utan att ha någon att göra det med. Det finns ingen i min närhet som känner mig tillräckligt bra för att kunna förstå. Ingen som känner min historia så väl att de hade kunnat förstå mina tankar. Därför har jag grubblat rätt mycket istället.
Eva Dahlgren sa något i programmet igår som tog mig rakt i hjärtat. Hon sa något om att man känner sig ensam ibland. Och att det är en själv som är ensam och alla andra är en grupp. Medans alla andra känner antagligen samma sak.
Det är säkert så det är många gånger. Att vi känner oss ensamma ibland. Men man är aldrig ensam om att känna så.
Nu är det söndag och jag tror jag hunnit ifatt mig själv en smula. Det är dax att ta tag i saker igen. Få saker att rulla på och fungera. Ta hand om logistiken som en vän brukar kalla det för.
Men jag tänker inte få dåligt samvete. När man har familj och hus måste det få vara okej att bägaren rinner över ibland. Att ibland inte vara superwoman, utan krypa in i sig själv och hitta lite kraft. Även om det för omgivningen verkar som om man hamnat i koma.
Så denna helgen har jag inte gjort ett smack. Fredagen som var ledig ägnade jag åt att göra det mest nödvändiga. Ta hand om mina små killar. Resten av tiden satt jag av, stirrandes ut i rummet. Lördagen samma sak. Kvällen blev något bättre. Vi tog ett glas vin och kollade på så mycket bättre. Det lättade upp mig en smula.
Jag har känt mig oerhört nedstämd och trött. Förmodligen har tröttheten spätt på nedstämdheten. Jag har känt ett behov av att få prata av mig, men utan att ha någon att göra det med. Det finns ingen i min närhet som känner mig tillräckligt bra för att kunna förstå. Ingen som känner min historia så väl att de hade kunnat förstå mina tankar. Därför har jag grubblat rätt mycket istället.
Eva Dahlgren sa något i programmet igår som tog mig rakt i hjärtat. Hon sa något om att man känner sig ensam ibland. Och att det är en själv som är ensam och alla andra är en grupp. Medans alla andra känner antagligen samma sak.
Det är säkert så det är många gånger. Att vi känner oss ensamma ibland. Men man är aldrig ensam om att känna så.
Nu är det söndag och jag tror jag hunnit ifatt mig själv en smula. Det är dax att ta tag i saker igen. Få saker att rulla på och fungera. Ta hand om logistiken som en vän brukar kalla det för.
Men jag tänker inte få dåligt samvete. När man har familj och hus måste det få vara okej att bägaren rinner över ibland. Att ibland inte vara superwoman, utan krypa in i sig själv och hitta lite kraft. Även om det för omgivningen verkar som om man hamnat i koma.
onsdag 2 november 2011
jag vet faktiskt inte
För en tid sen tyckte jag att min sk 30-års kris som jag tror mig gått igenom, var äntligen över. Livet började kännas lite lättare igen. Den ständiga ångesten började försvinna och jag såg inte "kriser" överallt längre. Jag började fokusera på rätt saker igen. Prioriterade både aktiviteter och människor i en ordning som kändes bra. Som fick mig att må bra. Jag blev återigen en rätt så glad och sprallig typ, så som jag tror att jag är när allt känns bra.
Tyvärr känner jag nu att det kommer krypandes tillbaka lite grand. Känner hur det nafsar mig i nacken. Kanske är det bara en känsla av minnen eller kanske är det bara mycket just nu. Jag vet inte, men det gör mig osäker på så väldigt många saker helt plötsligt. Kanske det ska gå i vågor, tills det till slut ebbar ut och mognar och liksom växer bort.
Kan saker försvinna om man ignorerar dem tillräckligt länge? Eller skjuter man bara upp och får skiten att växa så pass att den till sist exploderar i ansiktet på en?
Går det att vara fullt ut aktiv i sina val? Hur mycket påverkar omgivningen ens val?
Kommer jag att orka? Orka vara superwoman som jobbar heltid och har ett bautahus och bauta många barn hur länge som helst?
Tänk att för 10 år sen var jag helt övertygad om att jag inte kunde få barn. Jag var usel på kärlek och var övertygad om att jag skulle bli ensam med en hög katter och för mycket vin i skafferiet.
Som ni märker är mina tankar alltid i marginalen, aldrig lagom här inte.
Tyvärr känner jag nu att det kommer krypandes tillbaka lite grand. Känner hur det nafsar mig i nacken. Kanske är det bara en känsla av minnen eller kanske är det bara mycket just nu. Jag vet inte, men det gör mig osäker på så väldigt många saker helt plötsligt. Kanske det ska gå i vågor, tills det till slut ebbar ut och mognar och liksom växer bort.
Kan saker försvinna om man ignorerar dem tillräckligt länge? Eller skjuter man bara upp och får skiten att växa så pass att den till sist exploderar i ansiktet på en?
Går det att vara fullt ut aktiv i sina val? Hur mycket påverkar omgivningen ens val?
Kommer jag att orka? Orka vara superwoman som jobbar heltid och har ett bautahus och bauta många barn hur länge som helst?
Tänk att för 10 år sen var jag helt övertygad om att jag inte kunde få barn. Jag var usel på kärlek och var övertygad om att jag skulle bli ensam med en hög katter och för mycket vin i skafferiet.
Som ni märker är mina tankar alltid i marginalen, aldrig lagom här inte.
tisdag 1 november 2011
Bompa!
Bompa.......... Bompa, Bompa........... Bompa........... Bompa, Bompa!
Märks att man har storasyskon när man vill sjunga bollibompa-låten innan man ens fyllt två!
Märks att man har storasyskon när man vill sjunga bollibompa-låten innan man ens fyllt två!
Stum
Ikväll på jobbet hände något som inte hänt på säkert 10 år!!
Jag blev tyst.
Någon lyckades alltså med bedriften att få mig tyst. Fick inte fram en endaste liten kontring. Inte ens ett gammalt klassiskt weow. (fast det är ju bara göingar som hade begript det ändå..)
Det mina vänner var rätt kul faktiskt. Hade ju glömt hur det kändes.
Ska nog tacka personen i fråga imorgon.
Jag blev tyst.
Någon lyckades alltså med bedriften att få mig tyst. Fick inte fram en endaste liten kontring. Inte ens ett gammalt klassiskt weow. (fast det är ju bara göingar som hade begript det ändå..)
Det mina vänner var rätt kul faktiskt. Hade ju glömt hur det kändes.
Ska nog tacka personen i fråga imorgon.
blod, svett och kalla kårar
Ja nu är det ju halloween. Lagom till alla rysligheter har jag drabbats av blod, svett och kalla kårar.
MENS!!
Jag har problem med det här. Så allvarliga att jag behöver äta 6 tabletter om dagen i 6 dagar-problem. Det är det värsta jag vet. De första 3 dagarna märks knappt effekten av tabletterna heller för den delen.
Idag när jag skulle lämpa av grabbarna på dagis i full stress för att hinna i tid, hann jag inte längre än till grinden. Hela världen stannade. Shit, nu tror jag att det kom igenom. Kallsvettandes och halvt panikslagen drog jag in killarna och sa hej då. På väg ut till bilen igen, kändes det okej. Tänkte att jag säkert bara blivit lite varm och nojjig av stressen. Jag inbillar mig hela tiden att jag ska blöda igenom.
Vidare ner till affären för jag var tvungen att få nån mat i mig innan jobbet. Panik tillbaka. Inbillade jag mig verkligen eller? Rusar igenom affären och ut illa kvick. Hem som en dåre och upptäcker det rysligaste, hemskaste och mest pinsamma sen 12-årsåldern. Jag hade blött igenom!! bara lite och kanske inte så att någon lagt märke till det.
Men jag dog en smula ändå.
Inget spöke kan skrämma mig lika mycket som jag skrämde mig själv idag.
MENS!!
Jag har problem med det här. Så allvarliga att jag behöver äta 6 tabletter om dagen i 6 dagar-problem. Det är det värsta jag vet. De första 3 dagarna märks knappt effekten av tabletterna heller för den delen.
Idag när jag skulle lämpa av grabbarna på dagis i full stress för att hinna i tid, hann jag inte längre än till grinden. Hela världen stannade. Shit, nu tror jag att det kom igenom. Kallsvettandes och halvt panikslagen drog jag in killarna och sa hej då. På väg ut till bilen igen, kändes det okej. Tänkte att jag säkert bara blivit lite varm och nojjig av stressen. Jag inbillar mig hela tiden att jag ska blöda igenom.
Vidare ner till affären för jag var tvungen att få nån mat i mig innan jobbet. Panik tillbaka. Inbillade jag mig verkligen eller? Rusar igenom affären och ut illa kvick. Hem som en dåre och upptäcker det rysligaste, hemskaste och mest pinsamma sen 12-årsåldern. Jag hade blött igenom!! bara lite och kanske inte så att någon lagt märke till det.
Men jag dog en smula ändå.
Inget spöke kan skrämma mig lika mycket som jag skrämde mig själv idag.
söndag 30 oktober 2011
Önskningar kan slå in
Emma; Ska vi spela nåt?
Erik; Det är min tur att välja på spelo!!!
Emma; Nej!, Jag menar ett riktigt spel. Ett sånt man kan ta på. På riktigt liksom.
Antar att min önskan om lite mer skärmbefriat nöje kan slå in lite då och då..
Ibland imponerar de små fröna. De sitter o spelar monopol här ikväll. Erik, Emma och Noel.
Erik; Det är min tur att välja på spelo!!!
Emma; Nej!, Jag menar ett riktigt spel. Ett sånt man kan ta på. På riktigt liksom.
Antar att min önskan om lite mer skärmbefriat nöje kan slå in lite då och då..
Ibland imponerar de små fröna. De sitter o spelar monopol här ikväll. Erik, Emma och Noel.
Vissa har faktiskt ett liv utan fb
Så är det nog. Även om jag nu inte vet hur jag överlevde innan jag loggade in på fb första gången. Det finns de människor där ute som äger ett fb-konto, utan att känna minsta behov av att gå in där o kolla minst nån gång varje dag.
Gissa då min frustration när jag inte får svar på ett meddelande som jag skickat. Inget superviktigt, men ändå.. För i min värld av fb, är ett meddelande där lika effektivt som ett sms.
Får kanske inse att folk i allmänhet inte ser det på mitt sätt.
Gissa då min frustration när jag inte får svar på ett meddelande som jag skickat. Inget superviktigt, men ändå.. För i min värld av fb, är ett meddelande där lika effektivt som ett sms.
Får kanske inse att folk i allmänhet inte ser det på mitt sätt.
Frizon
Det är en ganska så skön söndag. Eftersom jag känner mig lite hängig och förkyld, tvingas jag att ta det lugnt. Vilket resulterar till att allt går i lite slowmo. Med andra ord så vilar jag.
Jag har lagt en del tid på att spana runt på nätet efter en myssoffa som jag tänkt sätta framför bokhyllan. Jag fantiserar om en soffa, matta och ett litet bord där. Ett ställe att hänga på utan några skärmar närvarande. En liten plats i vårt hus där inte hightec får störst plats. Utan där myspys med bok och avkoppling i allmänhet ska komma främst.
Om man hälsar på hos mig så kan man lätt börja räkna skärmar.. I vårt hus finns inte mindre än
5 tv-apparater
4 datorer
2 bärbara dvd.
Förvisso är vissa av sakerna ovan barnens privata grejer, men ändå vill man skrika Hallåååå!! Eller hur?
Tänk att det ändå är det största tjafsämnet i huset. Vems tur det är att sitta framför den ena än den andra skärmen. Helt jävla absurt faktiskt.
Så jag fantiserar om en frizon. Något jag vill uppmuntra till och ett ställe där jag verkligen kan sitta o trivas, själv, med barnen eller med min man.
Jag har lagt en del tid på att spana runt på nätet efter en myssoffa som jag tänkt sätta framför bokhyllan. Jag fantiserar om en soffa, matta och ett litet bord där. Ett ställe att hänga på utan några skärmar närvarande. En liten plats i vårt hus där inte hightec får störst plats. Utan där myspys med bok och avkoppling i allmänhet ska komma främst.
Om man hälsar på hos mig så kan man lätt börja räkna skärmar.. I vårt hus finns inte mindre än
5 tv-apparater
4 datorer
2 bärbara dvd.
Förvisso är vissa av sakerna ovan barnens privata grejer, men ändå vill man skrika Hallåååå!! Eller hur?
Tänk att det ändå är det största tjafsämnet i huset. Vems tur det är att sitta framför den ena än den andra skärmen. Helt jävla absurt faktiskt.
Så jag fantiserar om en frizon. Något jag vill uppmuntra till och ett ställe där jag verkligen kan sitta o trivas, själv, med barnen eller med min man.
lördag 29 oktober 2011
höstmys
Denna helgen känns lite väl oglamorös.. Mitt partyhumör förra helgen är ersatt med en snorig näsa och mjukisbrallor..
Ikväll har "så mycket bättre" premiär. Det får absolut inte missas. Älskade förra säsongen och i år är min lille favorit Jason, en av deltagarna. Förväntningarna är höga kan jag lova =)
Övrigt kan jag bara säga att så länge solen skiner känns fasen livet rätt gött. Höstregn är det värsta jag vet. Men just nu skiner höstsolen och det är sådär lite lagom kallt o fint. Då mår vi alla lite extra gott.
Känner mig lyckligt lottad.
Ikväll har "så mycket bättre" premiär. Det får absolut inte missas. Älskade förra säsongen och i år är min lille favorit Jason, en av deltagarna. Förväntningarna är höga kan jag lova =)
Övrigt kan jag bara säga att så länge solen skiner känns fasen livet rätt gött. Höstregn är det värsta jag vet. Men just nu skiner höstsolen och det är sådär lite lagom kallt o fint. Då mår vi alla lite extra gott.
Känner mig lyckligt lottad.
onsdag 26 oktober 2011
Tid?
Vaknade med en svullen hals. Jag har inte tid att vara sjuk nu. Måtte det gå över illa kvickt.
Senast man hade "tid" att vara sjuk var under skoltiden. Tycker det säger något om hur vi stressar upp våra liv allt mer. Precis som om det vore en katastrof om man tvingades varva ner ett par varv. Vad skulle hända då som är så hemskt? Antagligen ingenting.
Senast man hade "tid" att vara sjuk var under skoltiden. Tycker det säger något om hur vi stressar upp våra liv allt mer. Precis som om det vore en katastrof om man tvingades varva ner ett par varv. Vad skulle hända då som är så hemskt? Antagligen ingenting.
ansvarsfullt Fru skarp
Jag blir verkligen lite trött på mig själv.
Förmiddagsveckan tar hårt, så är det bara.
Tidiga mornar (sen natt), hela huset fullt av kidz och allt vad detta innebär med mat, tvätt, läxor och träningar.
Vad borde jag göra?
Jo jag borde se till att få undan alla måsten och gå och lägga mig kl 20.30. PUNKT!
Vad gör jag?
Kollar på tv till klockan närmar sig 23. Lever i ett vaccum dagen efter, orkar knappt köra till träningar eller fixa undan det nödvändigaste i hemmet. Somnar på träningar och dricker kaffe närmare 20.00 på kvällen och börjar piggna till lagom tills jag borde gå i säng för att orka imorgon..
Jag hoppas att mina barn blir rebeller och gör tvärtemot sin mamma. Då kanske de kan bli lite rädda om sig.
Förmiddagsveckan tar hårt, så är det bara.
Tidiga mornar (sen natt), hela huset fullt av kidz och allt vad detta innebär med mat, tvätt, läxor och träningar.
Vad borde jag göra?
Jo jag borde se till att få undan alla måsten och gå och lägga mig kl 20.30. PUNKT!
Vad gör jag?
Kollar på tv till klockan närmar sig 23. Lever i ett vaccum dagen efter, orkar knappt köra till träningar eller fixa undan det nödvändigaste i hemmet. Somnar på träningar och dricker kaffe närmare 20.00 på kvällen och börjar piggna till lagom tills jag borde gå i säng för att orka imorgon..
Jag hoppas att mina barn blir rebeller och gör tvärtemot sin mamma. Då kanske de kan bli lite rädda om sig.
tisdag 25 oktober 2011
Uppdrag!
Vilket innebär att avsluta 5 meningar. Tack för passen Elin, här kommer ett försök..
1. När ingen hör eller ser mig så.... dansar jag som en galning i köket, eller smyg-äter sånt man alltid säger nej till när barnen frågar efter samma sak.. kan vara allt från maränger till ett par matskedar chokladsås.. (hemskt, jag vet..) lite som marängswich a´la minute.
2. Jag går aldrig hemmifrån utan min... Ciggen, tändaren och mitt dåliga samvete över att aldrig hitta det där jävlarinammat för att lägga av med skiten.
3.Min blogg heter som den gör för att... det är så min älskade familj ser ut och det symboliserar rätt bra det kaos som det kan innebära att vara "mitt i stimmet" som föräldraskapet innebär.
4. Om jag vågade skulle jag... ta tag i mina rädslor. Ta kontakt med någon duktig människa och konfronterat mig själv för att förhoppningsvis kunna leva fullt ut och med ett lugn om att det jag gör är okej. Vågat hitta balansen och harmonin inne i mig. Jag tror att den största rädslan är att man är rädd för att inte hitta någon balans, ingen ro.. och leva med insikten om att livet är kaos och själen kan ibland också vara kaos..
5. Om 10 år kommer jag... antagligen sakna tiden som småbarnsförälder. Förhoppningsvis har jag ett tryggt och roligt arbete. Jag och Jens kommer att kunna vara mer spontana, vilket passar oss lite bättre. Det kommer att gynna kärleken. Om tio år vet jag inte så mycket om, men jag vet att livet kommer att se väldigt annorlunda ut mot idag. Förhoppningsvis har vi köpt den där lilla stugan i Frankrike eller den där lägenheten i någon härlig storstad i europa. Det håller jag extra mycket tumme för.
Det här var riktigt svårt.. Det finns så många tankar som man aldrig riktigt sätter ord på. Här kom iaf några av dem. Ta gärna vid och skicka vidare =)
Godnatt
1. När ingen hör eller ser mig så.... dansar jag som en galning i köket, eller smyg-äter sånt man alltid säger nej till när barnen frågar efter samma sak.. kan vara allt från maränger till ett par matskedar chokladsås.. (hemskt, jag vet..) lite som marängswich a´la minute.
2. Jag går aldrig hemmifrån utan min... Ciggen, tändaren och mitt dåliga samvete över att aldrig hitta det där jävlarinammat för att lägga av med skiten.
3.Min blogg heter som den gör för att... det är så min älskade familj ser ut och det symboliserar rätt bra det kaos som det kan innebära att vara "mitt i stimmet" som föräldraskapet innebär.
4. Om jag vågade skulle jag... ta tag i mina rädslor. Ta kontakt med någon duktig människa och konfronterat mig själv för att förhoppningsvis kunna leva fullt ut och med ett lugn om att det jag gör är okej. Vågat hitta balansen och harmonin inne i mig. Jag tror att den största rädslan är att man är rädd för att inte hitta någon balans, ingen ro.. och leva med insikten om att livet är kaos och själen kan ibland också vara kaos..
5. Om 10 år kommer jag... antagligen sakna tiden som småbarnsförälder. Förhoppningsvis har jag ett tryggt och roligt arbete. Jag och Jens kommer att kunna vara mer spontana, vilket passar oss lite bättre. Det kommer att gynna kärleken. Om tio år vet jag inte så mycket om, men jag vet att livet kommer att se väldigt annorlunda ut mot idag. Förhoppningsvis har vi köpt den där lilla stugan i Frankrike eller den där lägenheten i någon härlig storstad i europa. Det håller jag extra mycket tumme för.
Det här var riktigt svårt.. Det finns så många tankar som man aldrig riktigt sätter ord på. Här kom iaf några av dem. Ta gärna vid och skicka vidare =)
Godnatt
söndag 23 oktober 2011
Kul var det !
Här har det i helgen varit 40-års kalas för Jens. Det blev en blöt och rolig kväll får jag nog säga. Han fick paket som han uppskattade (whiskey) och blommor som jag kanske uppskattade lite mer. Vi lånade ut kameran ett tag och fick idag se en hel del fyllebilder på halva ansikten och händer. Men vad gör det för vi roade oss kungligt ut på småtimmarna. Tror nog de flesta som var här kan hålla med om den saken.
Dukade bord. observera den svarta servetten.
så går det när jag "tror" jag har grejer hemma så det räcker.
Morfar busar med Noel
I källaren var det chill med tv-spel och karaoke
eh.. headbang? jag står till vänster och beter mig.
Mannen! och kusinen Jakob
som alltid ska det diskuteras vem som ska välja musik
Fyllebild eller har en riktigt kort person fotat.
Mannen! och en av de bästa vännerna ever!
Var ska sleven vara? woohoo typ..
Och det är inte ofta det händer att vi öppnar upp för fest. Men när vi gör det, gör vi det ordentligt. Jag tror att det dröjer några år till nästa gång. sisådär 3 år när jag fyller 35. Tills dess, Kommer jag kanske hunnit vila upp mig från detta kalaset.
måndag 17 oktober 2011
Besök?
Valle sitter och säger mamma mamma mamma och liksom sjunger. Noel tittar på Valle och slänger sen en blick bort i köket i helt motsatt rikning mot där jag sitter och säger; Hon är inte vår mamma.. Sen fortsätter han att fika på sin riskaka som ingenting.
Såna saker händer titt som tätt med mina barn. Det får mig att rysa. Vem är det de ser som inte jag ser..
Såna saker händer titt som tätt med mina barn. Det får mig att rysa. Vem är det de ser som inte jag ser..
söndag 16 oktober 2011
Göing
Fick höra igår att den bok jag läser just nu kommer att förklara varför vi göingar är som vi är. Det svaret ser jag fram emot.
Kan konstatera att om man är göing och drar utanför den gränsen, så finns det andra gränser på hur man ska agera, snacka och allmänt bete sig.
Jag tror att vi är rättfram i vårt sätt att vara bara. Inga krussiduller eller omvägar. Vi tar plats. Och om man är i rätt forum, (i göinge) då kan man vara allt det där. Rakt på liksom. Säger saker som de är. Som vi uppfattar dem. Vi har ofta en rättfram humor också och drar oss inte ett ögonblick för att kontra.
Det man ganska snabbt upptäcker utanför gränsen är att det är en helt annan form av socialt snack. Helt plötsligt ska göingen börja tänka sig för och får bita sig i tungan rätt hårt. Vi kanske uppfattas som hårdnackade och ibland lite grova i snacket. Tycker att många är totalt humorbefriade som inte fattar "vår" humor. Och ja.. jag fick erfara detta härom dagen.. Ett skämt som jag vet att i ett göinge-gäng hade blivit kontrat och köpt med hull och hår, blev istället ett gäng fågelholkar som nästan trodde att jag menade det jag sa.. Hoppsan!! Efteråt tänker man "FAN" När ska jag lära mig att tänka först??
Rätta mig om jag har fel eller om ni håller med och har egna tankar om att vi göingebor är lite unika =) Eller hur är det för en utomstående att bli göing?
Kan konstatera att om man är göing och drar utanför den gränsen, så finns det andra gränser på hur man ska agera, snacka och allmänt bete sig.
Jag tror att vi är rättfram i vårt sätt att vara bara. Inga krussiduller eller omvägar. Vi tar plats. Och om man är i rätt forum, (i göinge) då kan man vara allt det där. Rakt på liksom. Säger saker som de är. Som vi uppfattar dem. Vi har ofta en rättfram humor också och drar oss inte ett ögonblick för att kontra.
Det man ganska snabbt upptäcker utanför gränsen är att det är en helt annan form av socialt snack. Helt plötsligt ska göingen börja tänka sig för och får bita sig i tungan rätt hårt. Vi kanske uppfattas som hårdnackade och ibland lite grova i snacket. Tycker att många är totalt humorbefriade som inte fattar "vår" humor. Och ja.. jag fick erfara detta härom dagen.. Ett skämt som jag vet att i ett göinge-gäng hade blivit kontrat och köpt med hull och hår, blev istället ett gäng fågelholkar som nästan trodde att jag menade det jag sa.. Hoppsan!! Efteråt tänker man "FAN" När ska jag lära mig att tänka först??
Rätta mig om jag har fel eller om ni håller med och har egna tankar om att vi göingebor är lite unika =) Eller hur är det för en utomstående att bli göing?
torsdag 13 oktober 2011
Stolt*
Ja just nu är jag stolt över mig själv. För en gångs skull tog jag steget över den extrema trötthet som förmiddagsskiftet innebär och asade mig iväg för ett tufft träningspass. Först var det som vanligt Emmas tur att träna först. Min älskade lilla brottardrottning. Under tiden som hon tränade, passade jag på att sova i soffan som står i hörnet på bk-viking.. O jag skiter fullständigt i vad de andra föräldrarna tyckte om det! De har ju ingen aning om att mina dagar börjar kl 04.00. Den powernapen var såå behövlig.
Ja så är det. Känner mig nöjd och glad. Har dock konstaterat att min träningsvärk lär bli grym och den värsta dagen brukar vara den andra. Lite matte och jag räknade ut att min värsta träningsvärksdag kommer att infalla på lördag. Dagen då jag ska springa runt på Ge-Kås hela jäkla dan!!! JIPPI! Får nog packa linement i handväskan. Men det är det värt! (hoppas jag).
Ja så är det. Känner mig nöjd och glad. Har dock konstaterat att min träningsvärk lär bli grym och den värsta dagen brukar vara den andra. Lite matte och jag räknade ut att min värsta träningsvärksdag kommer att infalla på lördag. Dagen då jag ska springa runt på Ge-Kås hela jäkla dan!!! JIPPI! Får nog packa linement i handväskan. Men det är det värt! (hoppas jag).
tisdag 11 oktober 2011
Noel hos frissan
Efter att ha fått helt rosa och lila hår igår hos frissan..
N; Går det bort när jag duschar?
F; Ja... det gör det....
N; Då ska jag ALDRIG duscha igen!
Frisören försökte mena på att han kan ju önska sig sånt spray av tomten...
vi får väl se hur det går med tvättandet fram till dess. =)
N; Går det bort när jag duschar?
F; Ja... det gör det....
N; Då ska jag ALDRIG duscha igen!
Frisören försökte mena på att han kan ju önska sig sånt spray av tomten...
vi får väl se hur det går med tvättandet fram till dess. =)
söndag 9 oktober 2011
Tejp och sax- åldern
I en viss ålder verkar alla barn hamna i den, Tejp och sax- åldern. Man ska klippa pyttesmå bitar och sen ska man tejpa ihopa pyttesmå paket och sprida ut i hela huset. Man ska tejpa ihopa paket till alla i huset X 28 och sen bara fortsätter man pyssla, klippa och tejpa i all oändlighet. Förvisso är barnet väldigt upptaget och självgående. Jag tycker det är småtrevligt med barn vid köksbordet som fantiserar och skapar. Som en liten duracell-kanin på speed. Sen lär jag väl hitta pyttesmå pappersbitar gömda långt efter vederbörande flyttat hemifrån.
Tror jag ska visa hur man klipper pappersdukar idag.. Så skönt att slippa stryka dukar. En-gångs is the shit =)
Tror jag ska visa hur man klipper pappersdukar idag.. Så skönt att slippa stryka dukar. En-gångs is the shit =)
fredag 7 oktober 2011
Fredagsmys
Snart är det helg. Bara ett liiitet pass kvar att jobba. Kl 20.30 ikväll tänker jag mysa med en fet rälig pizza en öl och mannen i mitt liv. Hinner tom sakna honom nu när jag jobbar eftermiddag. Sen helgen då.. Eftersom det finns svinstior som är tjusigare än mitt hem just nu så känns det rätt givet hur helgen ska spenderas. Fram med den stora skurborsten, här ska storstädas. Urk va tråkigt det är, men man mår ju så mycket bättre när det är klart. Lite tända ljus och en mysig brasa, lukten av ett rent hem och lördagkväll. Tja det ser jag fram emot.
torsdag 6 oktober 2011
Ni är grymma tjejer!
Sitter och läser uppdatering efter uppdatering. Inser att det finns en hel hög jäkligt grymma kvinnor runt om kring mig som jag ärligt kan säga att jag beundrar.
Mamma; du är fantastisk på så många sätt.
E; verkar vara en kvinna som vill massor och lyckas prioritera och bolla allt från barn, man, jobb och äventyr.
M; Din humor är från hjärtat, det märks och du verkar vara så stark.
J; Du ger aldrig upp, vilket tålamod, vilken längtan. Önskar dig allt.
C; Du är så korrekt på nåt vis, men du har styrkan att aldrig nervärdera.
CK; Ett hjärta av guld, snällaste jag vet.
Listan kan göras hur lång som helst, för ni är så många starka, vackra och beundransvärda.
Även om livet ibland kan köra ihop sig för er också ibland så hittar ni alltid vägar och viktigast av allt, ni är alltid er själva och ingenting annat.
Så stanna upp ett tag. Ta en bra titt på alla fantastiska kvinnor i er närhet.
Se om ni ser vad jag ser.
Mamma; du är fantastisk på så många sätt.
E; verkar vara en kvinna som vill massor och lyckas prioritera och bolla allt från barn, man, jobb och äventyr.
M; Din humor är från hjärtat, det märks och du verkar vara så stark.
J; Du ger aldrig upp, vilket tålamod, vilken längtan. Önskar dig allt.
C; Du är så korrekt på nåt vis, men du har styrkan att aldrig nervärdera.
CK; Ett hjärta av guld, snällaste jag vet.
Listan kan göras hur lång som helst, för ni är så många starka, vackra och beundransvärda.
Även om livet ibland kan köra ihop sig för er också ibland så hittar ni alltid vägar och viktigast av allt, ni är alltid er själva och ingenting annat.
Så stanna upp ett tag. Ta en bra titt på alla fantastiska kvinnor i er närhet.
Se om ni ser vad jag ser.
tisdag 4 oktober 2011
skräckfärd!
På väg hem från jobbet. Klockan är nära midnatt och jag kör sakta i tron om att älgar, rävar, grisar och bambi finns runt varje kurva. Ofta finns de där på kvällarna. Har träffat på allihopa på dessa veckorna jag jobbat i Olofström. Men just ikväll såg jag en räv som irrade runt i skenet av lyset på bilen, innan den vek av och sprang in i skogen igen. Fina djur det där. Ett par km längre fram fick jag syn på något läskigt. Det kröp en spindel på rutan! Första tanken blev, Oj! hur kan den hålla sig kvar där när jag kör? Sen förstod jag. Den kröp inte UTANPÅ!! Nej då, den kröp självklart innanför rutan!! Jag var nära att panikbromsa och springa ut i skogen. Jag kom över känslan och tvingade mig att koncentrera mig på vägen. Ena ögat dock nitad på imse vimse. Först kröp den upp en bit. Sen kröp den ner igen. Strax kom den igen spatserandes som om han ägde bilen. Jag stängde av fläkten i bilen för att den kanske skulle krypa tillbaka ner igen. Nej då den fortsatte rakt uppåt mot taket. När den svängde av mot min dörr kom det kalla kårar genom kroppen på mig. Nu kunde jag ju inte se den längre!!
Efter ytterligare några km stannade jag bilen på uppfarten här hemma, öppnade dörren, lampan tändes i bilen. Ingen spindel någonstans. Den hade gått och gömt sig igen den fegisen.
I morgon lär jag sitta på helspänn. Inte pga älgar, grisar och annat vilt. Nej pga en liten imse vimse som tydligen tror min bil är en fin övervintrings-lägenhet med bra läge, ventilation och fint ljusinsläpp.
Efter ytterligare några km stannade jag bilen på uppfarten här hemma, öppnade dörren, lampan tändes i bilen. Ingen spindel någonstans. Den hade gått och gömt sig igen den fegisen.
I morgon lär jag sitta på helspänn. Inte pga älgar, grisar och annat vilt. Nej pga en liten imse vimse som tydligen tror min bil är en fin övervintrings-lägenhet med bra läge, ventilation och fint ljusinsläpp.
måndag 3 oktober 2011
Älskade Erik
I morse innan skolan, pratade vi om sovtider. Erik berättade då att han en gång fick gå och lägga sig tidigt när han varit bråkig och skrikig. Ja, sa jag, men har du tänkt på att, du kanske var bråkig och skrikig för att du var riktigt trött?. Ja jo det är ju klart, svarade han. Men du har verkligen inte varit sån på länge, sa jag då. Och då slog det mig! Nää faktiskt inte, han har verkligen inte varit busig, stimmig eller tvärtemotig på rätt länge nu. Vidare slog det mig att Erik verkligen har mognat till sig ordentligt på sistone. Märker knappt av honom längre. Han leker, snackar, spelar och kollar på film. Han är minst lika aktiv i lek som annars, fast bara på ett annat vis. Lite mer självgående och inte lika uppskruvad i situationer som annars är så lätt hänt.
Tänk som det kan bli. Rätt som det är, bara är något lite annorlunda. När man lever tillsammans kan förändringar ske så långsamt att man inte uppmärksammar dem direkt. Sker över tid.
Min lille gosse börjar bli stor och hjärtat bara svämmar över av kärlek för honom.
Tänk som det kan bli. Rätt som det är, bara är något lite annorlunda. När man lever tillsammans kan förändringar ske så långsamt att man inte uppmärksammar dem direkt. Sker över tid.
Min lille gosse börjar bli stor och hjärtat bara svämmar över av kärlek för honom.
söndag 2 oktober 2011
då var vi där igen..
...Poff och där var helgen över! Märkligt att helgerna kändes längre när jag var mammaledig. Antar att det är den där "att göra listan" som liksom hinner svämma över. (och tvättkorgen).
I vilket fall som helst har det varit en bra helg tycker jag nog. Igår lyckades jag med att somna på soffan, örlade upp i sängen runt 23 i tron att den var snarare 03. Ibland säger kroppen ifrån antar jag. Idag har jag hunnit med massor. Det är fan en rätt skön känsla! I förmiddags var jag och Erik och Emma på gudstjänst.. hmm ja ni kommer väl ihåg att dem har börjat på nån slags kyrkans barntimma.. I dag var det familjegudstjänst i missionshuset och barnen skulle sjunga. Bra sätt att lura in mig på en gudstjänst. Ungarna var nog mest efter gratis fikan som var utlovad.
Efter det drog vi till ÖB för att "handla lite schampoo". Den historien slutade med att jag blev dryga 800kr fattigare. Det är fan inte billigt när man blir "lurad" att köpa en massa annat skit när man e där!!
Vi körde hem och fann Jens och Moa i värsta bakdillen. Det bakades bröd och kanelbullar och jäkligt goda grejer blev det. Vi drog sen till klubbkompis för att kolla läget. Jag blev sugen på soffa till källaren men konstaterar att det lär inte hända förrän ungarna är stora nog att inte bli kladdiga som klister varje lördag. Men lite planer på vardagsrummet här uppe har jag allt..
Vidare körde jag och tränade träning, det var hur skönt som helst. Efter var det dax för lite kostprat med milla. Jag har lite utmaningar i veckan (och resten av livet) Måste verkligen börja planera lite bättre, så är det. Börjar med det imorgon.
Imorgon börjar en ny härlig vecka. Vi ses!
I vilket fall som helst har det varit en bra helg tycker jag nog. Igår lyckades jag med att somna på soffan, örlade upp i sängen runt 23 i tron att den var snarare 03. Ibland säger kroppen ifrån antar jag. Idag har jag hunnit med massor. Det är fan en rätt skön känsla! I förmiddags var jag och Erik och Emma på gudstjänst.. hmm ja ni kommer väl ihåg att dem har börjat på nån slags kyrkans barntimma.. I dag var det familjegudstjänst i missionshuset och barnen skulle sjunga. Bra sätt att lura in mig på en gudstjänst. Ungarna var nog mest efter gratis fikan som var utlovad.
Efter det drog vi till ÖB för att "handla lite schampoo". Den historien slutade med att jag blev dryga 800kr fattigare. Det är fan inte billigt när man blir "lurad" att köpa en massa annat skit när man e där!!
Vi körde hem och fann Jens och Moa i värsta bakdillen. Det bakades bröd och kanelbullar och jäkligt goda grejer blev det. Vi drog sen till klubbkompis för att kolla läget. Jag blev sugen på soffa till källaren men konstaterar att det lär inte hända förrän ungarna är stora nog att inte bli kladdiga som klister varje lördag. Men lite planer på vardagsrummet här uppe har jag allt..
Vidare körde jag och tränade träning, det var hur skönt som helst. Efter var det dax för lite kostprat med milla. Jag har lite utmaningar i veckan (och resten av livet) Måste verkligen börja planera lite bättre, så är det. Börjar med det imorgon.
Imorgon börjar en ny härlig vecka. Vi ses!
fredag 30 september 2011
Okej, Nu har jag funderat.
Allt handlar ju om balans! Och med det menar jag inte Lagom-Svensson. Nej jag menar balans som ger trygghet och harmoni i tillvaron. Detta är jag väl medveten om är en bristvara. Där finns ju en anledning till att jag börjat på en kom igång kurs. Tänker att där är en bra början, balans i mat borde ge en skjuts i rätt rikning mot balans i sinnet också.
För mig handlar det ganska mycket om att saker inte ska behöva vara i marginalerna Hela tiden. Jag vill dämpa ner stirrigheten i mig men samtidigt rycka igång andra sidor hos mig som ligger i djup dvala.
Funderade rätt mycket på det här idag på jobbet. Jag stod där i min egen lilla värld. MP3 lurarna inpluggade. Jag stod och försökte göra lite dansmoves samtidigt som jobbet skulle göras snabbt och effektivt. Jag sjöng inte, bara mimade som en fjortis med popstjärne-drömmar.. mmm.. Tanken slog mig att, det här ser helt klart inte klokt ut. En kamera och youtube hade varit spikad, typ.
Tänkte att vissa saker helt enkelt bara är jag, för jag stod där och hade bra musik och bra tempo. Jag mådde bra.
Your kisses, sweeter than honey. But guess what? So is my money!
R.E.S.P.E.C.T
För mig handlar det ganska mycket om att saker inte ska behöva vara i marginalerna Hela tiden. Jag vill dämpa ner stirrigheten i mig men samtidigt rycka igång andra sidor hos mig som ligger i djup dvala.
Funderade rätt mycket på det här idag på jobbet. Jag stod där i min egen lilla värld. MP3 lurarna inpluggade. Jag stod och försökte göra lite dansmoves samtidigt som jobbet skulle göras snabbt och effektivt. Jag sjöng inte, bara mimade som en fjortis med popstjärne-drömmar.. mmm.. Tanken slog mig att, det här ser helt klart inte klokt ut. En kamera och youtube hade varit spikad, typ.
Tänkte att vissa saker helt enkelt bara är jag, för jag stod där och hade bra musik och bra tempo. Jag mådde bra.
Your kisses, sweeter than honey. But guess what? So is my money!
R.E.S.P.E.C.T
onsdag 28 september 2011
Så e det bara..
Jag är som jag är, kanske för att jag inte blev som jag skulle. Skulle tro att det snarare är den sociala miljön än biologiska som format saker hos mig som jag ibland inte känns riktigt okej.
Sen intalar man sig själv nåt så jäkla dumt att man ska behöva leva upp till det. Istället för att träna bort skit som format en i en negativ mening.
Ja, just här nu ikväll känns det så här. Är väldigt oimponerad av mig själv. Granskar mig väldigt kritiskt och inser att jag inte vill stå upp för mig själv. Brister som blir så uppenbara att jag själv inte står ut med mig själv i ett rum.
Men hur gör man då? Hur tacklar man sig själv? Formar om saker man inte trivs med?
Sen intalar man sig själv nåt så jäkla dumt att man ska behöva leva upp till det. Istället för att träna bort skit som format en i en negativ mening.
Ja, just här nu ikväll känns det så här. Är väldigt oimponerad av mig själv. Granskar mig väldigt kritiskt och inser att jag inte vill stå upp för mig själv. Brister som blir så uppenbara att jag själv inte står ut med mig själv i ett rum.
Men hur gör man då? Hur tacklar man sig själv? Formar om saker man inte trivs med?
söndag 25 september 2011
Nu hade jag behövt åka på spa, typ.
Klockan är 04:23. Mackorna är gjorda och jag får dagens första dos av kaffe. Kaffe känns otroligt nödvändigt just nu kan jag lova. Vissa tycker att det är perfekt att jobba förmiddag. Jag kan inte för mitt liv hålla med. Det kanske kan tyckas bra att man kommer hem i "vettig" tid för att då får man såå mycket mer gjort den dagen. Bullshit. Jag blir en skugga av mig själv. Har dessutom ägnat helgen åt följande;
Lördag- Dricka lite för många cider-dansat häcken av mig. (det gäller att passa på).
Lördagnatt- sitta och sova i en fåtölj så att världen inte ska snurra och jag inte må illa. (ångest).
Söndag- Bakfull. Ja faktiskt hela jäkla dagen. (ångest igen).
Eftersom jag nu inte längre är 25!, känner jag mig naturligtvis inte riktigt kalas än. Känner på mig att det lär bli lite segare än vanligt idag. Men det som inte dödar en, härdar en..
Lördag- Dricka lite för många cider-dansat häcken av mig. (det gäller att passa på).
Lördagnatt- sitta och sova i en fåtölj så att världen inte ska snurra och jag inte må illa. (ångest).
Söndag- Bakfull. Ja faktiskt hela jäkla dagen. (ångest igen).
Eftersom jag nu inte längre är 25!, känner jag mig naturligtvis inte riktigt kalas än. Känner på mig att det lär bli lite segare än vanligt idag. Men det som inte dödar en, härdar en..
torsdag 22 september 2011
Pryd?
Efter att ha lyssnat på Gert i natten på rix fm på väg hem från jobbet och insett att det finns väldigt många sorgliga människor där ute, tänkte jag prova en annan kanal när jag kör hem på kvällarna. Valet föll på P3. Där brukar det finnas bra musik och vettigt snack tänkte jag. Lite kvalitet sådär på vägen hem. Det som sänds är programmet, Ligga med P3.
Igår handlade det om sperma. Inte på sånt vis där man på ett nyttigt sätt förklarade om sperma, hur det fungerar eller vad man bör tänka på. Nej det handlade bla om var man vill ha sperman efter samlag. Vissa i panelen ville helst svälja andra ville ha den i häcken. En kille i panelen kom med förslaget att ligga och mysa med tjejen. (han blev nästan utskrattad av övriga). I övrigt handlade det om att "snubben" var lite för snabb med att torka av sperman från tjejens ansikte. Hon ville hellre ligga och mysa med det där tills det torkade in.
Jag satt som en liten fågelholk hela vägen hem. Förvisso spelade dem bra musik som iofs också handlade om att ligga men lite kul när de spelade, Jag kommer med Veronica Maggio.
Jag undrar ifall det är jag som är helt off eller? är detta okej? Inte ens i mina värsta år som singel hade jag kunnat sitta och snacka sådär med ens mina närmsta vänner! Vem är det de försöker nå i programmet? min gissning är att det är ungdomar. Programidén i sig tycker jag är bra, för det finns många där ute som kanske är osäkra på både sex och läggning. Därför är det bra med program som kan nå ut och förenkla gamla tabu-ämnen. Samtidigt undrar jag om det behöver vara så grovt? Det lät som om de i panelen var porrskådisar hela högen. Är inte det att ge alla dem som kanske lyssnar lite prestationsångest? Behöver sex vara porrigt? Eller är det bara för att locka lyssnare de lagt på femmans växel?
Eller är det bara jag som är pryd och gammal?
Igår handlade det om sperma. Inte på sånt vis där man på ett nyttigt sätt förklarade om sperma, hur det fungerar eller vad man bör tänka på. Nej det handlade bla om var man vill ha sperman efter samlag. Vissa i panelen ville helst svälja andra ville ha den i häcken. En kille i panelen kom med förslaget att ligga och mysa med tjejen. (han blev nästan utskrattad av övriga). I övrigt handlade det om att "snubben" var lite för snabb med att torka av sperman från tjejens ansikte. Hon ville hellre ligga och mysa med det där tills det torkade in.
Jag satt som en liten fågelholk hela vägen hem. Förvisso spelade dem bra musik som iofs också handlade om att ligga men lite kul när de spelade, Jag kommer med Veronica Maggio.
Jag undrar ifall det är jag som är helt off eller? är detta okej? Inte ens i mina värsta år som singel hade jag kunnat sitta och snacka sådär med ens mina närmsta vänner! Vem är det de försöker nå i programmet? min gissning är att det är ungdomar. Programidén i sig tycker jag är bra, för det finns många där ute som kanske är osäkra på både sex och läggning. Därför är det bra med program som kan nå ut och förenkla gamla tabu-ämnen. Samtidigt undrar jag om det behöver vara så grovt? Det lät som om de i panelen var porrskådisar hela högen. Är inte det att ge alla dem som kanske lyssnar lite prestationsångest? Behöver sex vara porrigt? Eller är det bara för att locka lyssnare de lagt på femmans växel?
Eller är det bara jag som är pryd och gammal?
tisdag 20 september 2011
Yrvaken
Ni vet hur man kan drömma om att telefonen ringer, och sen när man äntligen vaknar till, inser man att telefonen faktiskt ringer. Så var det för mig denna morgon. Fast det var ingen telefon utan mr Valle. Säkert drömde jag något och sov såå gott när plötsligt en bebis först ropade och ropade för att övergå till att skrika. Sen insåg jag att "oj shit, VALLE!". Jag slets ur drömmen och sprang yrvaken till honom. Säkert hade han hållt på ett tag med att ropa på mig. Inte lätt att ha en mamma som gärna hade sovit ett par timmar till. Stackars liten. Men nu är vi uppe och snart på G med denna dagen som säkert kommer att bli helt strålande.
Godmorgon!
Godmorgon!
söndag 18 september 2011
En vecka av sanning
Ikväll har jag gått med på kom igång-kurs. Här gäller det att äta rätt och träna. Komma igång med allt det där som man så lätt skjuter framför sig. Men nu ska jag alltså få en rejäl spark där bak och med millas hjälp få inspiration att bli lite sundare och snällare mot mig själv. (samtidigt som jag skriver detta sitter jag alltså o slafsar i mig resterna av chokladpuddingen som blev över från Noels tårta tidigare idag)
Första veckan här nu ska jag under fem dagar skriva ner allt jag äter och vilka aktiviteter jag har för mig.. Det är alltså nu sanningen ska fram. Det är under denna veckan svart ska på vitt. Jag känner redan nu hur jobbigt det lär bli för mig. Någon ska alltså se mina synder. Hur jag kan gå en hel dag utan mat, leva på kaffe o cigg. Eller hur jag kan trycka i mig 200g choklad till ett avsnitt av csi. Hur jag har gömmor för mina gottestunder. (valle har under senaste veckan upptäckt två av dem..)
Jag får nog ställa mig upp nästa söndag och säga;
"Hej! mitt namn är Iija och jag är sockerberoende"
Berätta mina synder, lägga dem bakom mig och med hjälp och stöd hitta vägen till ett sundare och starkare liv..
Spännande.. eller hur?...
Första veckan här nu ska jag under fem dagar skriva ner allt jag äter och vilka aktiviteter jag har för mig.. Det är alltså nu sanningen ska fram. Det är under denna veckan svart ska på vitt. Jag känner redan nu hur jobbigt det lär bli för mig. Någon ska alltså se mina synder. Hur jag kan gå en hel dag utan mat, leva på kaffe o cigg. Eller hur jag kan trycka i mig 200g choklad till ett avsnitt av csi. Hur jag har gömmor för mina gottestunder. (valle har under senaste veckan upptäckt två av dem..)
Jag får nog ställa mig upp nästa söndag och säga;
"Hej! mitt namn är Iija och jag är sockerberoende"
Berätta mina synder, lägga dem bakom mig och med hjälp och stöd hitta vägen till ett sundare och starkare liv..
Spännande.. eller hur?...
lördag 17 september 2011
...
Gick en liten sväng ikväll. Såg ditt hus, lamporna var tända i fönstren. Det såg fint och mysigt ut. Ibland så fattas du mig, ibland inte. Jag hoppas du mår bra och är lycklig.
Det finns något bittert i att människor växer ifrån varandra. Att någon som varit ens vän inte längre finns så nära längre.
Det finns något bittert i att människor växer ifrån varandra. Att någon som varit ens vän inte längre finns så nära längre.
fredag 16 september 2011
ehh..stanna upp ett tag!
Okej, nu går det för fort igen. De senaste veckorna har varit otroligt omtumlande. Det har varit test på test på test..
Många nya människor i mitt vardagliga liv. Människor, fantastiska personer som jag fått ägna flera timmar varje dag tillsammans med. Vänliga och rediga arbetskamrater som rakt av tagit emot mig som en av dem. Fokus för mig har legat på att först göra ett bra jobb, visa att jag kan och vill just detta. Det har även varit mycket socialt. Man hamnar i ett läge där man ska lära känna varandra. Hitta sin plats i gruppen och allt det där. Jag är rädd för att jag har varit ganska babblig. (skyller på stressen) Men kanske jag behöver få utlopp för all tid jag ägnat hemma med barnen. Äntligen vuxna människor liksom.
Det jag känner nu är ett behov av att få landa in lite mjukt. Få slippa tänka så mycket på allt nytt. Landa in i det sociala. Tillåta mig själv att få vara lugn.. Hitta rytmen. Andas.
Många nya människor i mitt vardagliga liv. Människor, fantastiska personer som jag fått ägna flera timmar varje dag tillsammans med. Vänliga och rediga arbetskamrater som rakt av tagit emot mig som en av dem. Fokus för mig har legat på att först göra ett bra jobb, visa att jag kan och vill just detta. Det har även varit mycket socialt. Man hamnar i ett läge där man ska lära känna varandra. Hitta sin plats i gruppen och allt det där. Jag är rädd för att jag har varit ganska babblig. (skyller på stressen) Men kanske jag behöver få utlopp för all tid jag ägnat hemma med barnen. Äntligen vuxna människor liksom.
Det jag känner nu är ett behov av att få landa in lite mjukt. Få slippa tänka så mycket på allt nytt. Landa in i det sociala. Tillåta mig själv att få vara lugn.. Hitta rytmen. Andas.
torsdag 15 september 2011
Födelsedag
Tänk att det redan gått fyra år sen lille Nollen kom på ett ganska dramatiskt vis. Han föddes sju veckor för tidigt med kejsarsnitt. Vattnet började drippdroppa och jag blev inlagd. Hjärtljuden gick ner så kraftigt att läkaren tog tag i min mage och skakade den så kraftigt hon kunde för att få honom att piggna till. Det var sekunder som räknades. Snabbt som ögat blev jag inrullad till operationssalen. Kommer ihåg att jag låg där och skakade. Jag hann bli rädd. Tack och lov var Jens med oss. Han hann precis in.
När han kom ut konstaterade dem ganska snart att han mådde bra. Vi fick bo på biba i två veckor. Första veckan med en massa sladdar kopplade på lille gossen. Andra utan.
Vi fick en dramatisk start, men det ordnade ju sig på bästa vis. Och tänk att det känns som igår..
När han kom ut konstaterade dem ganska snart att han mådde bra. Vi fick bo på biba i två veckor. Första veckan med en massa sladdar kopplade på lille gossen. Andra utan.
Vi fick en dramatisk start, men det ordnade ju sig på bästa vis. Och tänk att det känns som igår..
Efterklok.
Jag minns från skoltiden hur tråkig jag tyckte att min mamma var när hon kom hem från jobbet. Hon hann liksom inte mer än hem, slände av sig kappan och väskan, kramade om mig och sa "Väck mig om en timme". Där satt jag o gjorde mina läxor och väntade på att timmen skulle gå. Strax innan det var dax fick man gärna sätta på kaffe till henne. Sen var hon med i matchen igen och kunde äntligen lyssna på mitt eviga babbel.
Nu kan jag säga att jag förstår henne.
När jag krälar mig upp för trappan efter jobbet och ramlar in i hallen känner jag mig halvdöd. Jackan o väskan slängs av och jag vill inget hellre än att ta igen mig en timme (dygn).
Nu går jag inte o lägger mig, utan sitter som en zombie ett tag istället. Barnen tycker jag är skittråkig och vill inget hellre än att jag ska lyssna på deras babbel och leka med dem.
Kommer det att ta 25 år innan de förstår mig?....
Nu kan jag säga att jag förstår henne.
När jag krälar mig upp för trappan efter jobbet och ramlar in i hallen känner jag mig halvdöd. Jackan o väskan slängs av och jag vill inget hellre än att ta igen mig en timme (dygn).
Nu går jag inte o lägger mig, utan sitter som en zombie ett tag istället. Barnen tycker jag är skittråkig och vill inget hellre än att jag ska lyssna på deras babbel och leka med dem.
Kommer det att ta 25 år innan de förstår mig?....
onsdag 14 september 2011
Kyrkans-barn-mutar-timme
Idag fick jag hämta Erik o Emma på Gnistan. Gnistan är en liten aktivitet efter skolan som barnen får vara med i som lite variation till fritids. Gnistan är ungefär vad som hette kyrkans barntimma när jag var liten (mindre).
Vad tycker jag då personligen om dessa kyrkliga aktiviteter? Nja jag är en aning kluven ska jag medge. Jag tycker det är jättebra att barnen får en chans att göra lite annat med andra vuxna ibland. Pyssel, lekar o sånger. MEN! Samtidigt tycker jag att det är att försöka få barnen intresserade av något som de kanske inte hade blivit intresserade av annars, nämligen JESUS! För mig blir det "vill du ha godis?, jag har mer hemma"- varning.
- kom hit o lek o ha kul!
- O sen föddes Jesus!
- nu fikar vi!
- Sen dog Jesus!
- Vi sjunger en sång!
- Om JESUS!!
Ja ni fattar..
Självklart får de vara med på Gnistan. Jag har absolut inget emot det. Det är bra att de får många sidor av saken, tycker jag.
Men det gör inte mig mindre allergisk mot grejjen liksom.
Men jag lovar att hålla det för mig själv (Schh! ni också! ), och uppmuntra barnen till att vara med på många olika aktiviteter under uppväxten.
Vad tycker jag då personligen om dessa kyrkliga aktiviteter? Nja jag är en aning kluven ska jag medge. Jag tycker det är jättebra att barnen får en chans att göra lite annat med andra vuxna ibland. Pyssel, lekar o sånger. MEN! Samtidigt tycker jag att det är att försöka få barnen intresserade av något som de kanske inte hade blivit intresserade av annars, nämligen JESUS! För mig blir det "vill du ha godis?, jag har mer hemma"- varning.
- kom hit o lek o ha kul!
- O sen föddes Jesus!
- nu fikar vi!
- Sen dog Jesus!
- Vi sjunger en sång!
- Om JESUS!!
Ja ni fattar..
Självklart får de vara med på Gnistan. Jag har absolut inget emot det. Det är bra att de får många sidor av saken, tycker jag.
Men det gör inte mig mindre allergisk mot grejjen liksom.
Men jag lovar att hålla det för mig själv (Schh! ni också! ), och uppmuntra barnen till att vara med på många olika aktiviteter under uppväxten.
tisdag 13 september 2011
vardagen
Upp innan fan själv är vaken.
Jobba på stora fabriken. Kul kul kul!
Hämta fyra barn på skola o dagis.
Hantera fyra trötta dock stirriga barn.
Laga mat samtidigt som man försöker roa fyra "svältande" barn.
Svepa kaffet.
Läsa läxor med twinsen.
Se till att fyra barn får med sig allt till skola och dagis nästa dag.
Prata i en kvart med mannen innan han drar iväg för att hämta barn på träning.
Se till att fyra barn tvättar sig och borstar tänderna.
Nattning.
Förbereda sig själv för kommande dag.
Egentid på övertid, eftersom man egentligen inte pallar ett skit mer.
Zzzz Zzzz Zzzz
Helt plötsligt känns Carpe Diem som bullshit. Var i vardagen ska jag hinna stanna upp, andas och fånga dagen, när det hela tiden känns som om jag försöker hinna ifatt den. Det springer ifrån en på nåt vis.
Jag är inte negativ som det kanske kan tolkas som, utan jag letar som en galning, efter det härliga i vardagen. Guldkornen finns där och jag ser dem. Önskar bara att jag lite oftare hade stannat upp och njutit av dem..
Jobba på stora fabriken. Kul kul kul!
Hämta fyra barn på skola o dagis.
Hantera fyra trötta dock stirriga barn.
Laga mat samtidigt som man försöker roa fyra "svältande" barn.
Svepa kaffet.
Läsa läxor med twinsen.
Se till att fyra barn får med sig allt till skola och dagis nästa dag.
Prata i en kvart med mannen innan han drar iväg för att hämta barn på träning.
Se till att fyra barn tvättar sig och borstar tänderna.
Nattning.
Förbereda sig själv för kommande dag.
Egentid på övertid, eftersom man egentligen inte pallar ett skit mer.
Zzzz Zzzz Zzzz
Helt plötsligt känns Carpe Diem som bullshit. Var i vardagen ska jag hinna stanna upp, andas och fånga dagen, när det hela tiden känns som om jag försöker hinna ifatt den. Det springer ifrån en på nåt vis.
Jag är inte negativ som det kanske kan tolkas som, utan jag letar som en galning, efter det härliga i vardagen. Guldkornen finns där och jag ser dem. Önskar bara att jag lite oftare hade stannat upp och njutit av dem..
söndag 11 september 2011
Det är söndag och mitt i alla måsten..
... står tvn på i bakgrunden och påminner om tragedin för 10 år sen. Dagen då alla minns var vi var, brukar man säga.
Jag var på värdshuset i älmhult och städade hotell-rum. Som vanligt slog man på tvn när man gick in i ett rum, för att ha lite sällskap i städningen. På tvn visar de, dem idag historiska bilderna, på hur flygplanen flyger rakt in i byggnaderna. Jag minns hur jag tänkte att detta måste vara fejk.. Tyvärr var det inte det. Lite senare på dagen var det en tyst minut i restaurangen. Allt stod stilla. Man kunde höra en knappnål falla till golvet. Jag blev orolig eftersom Jag vid tillfället hade en kusin som bodde på manhattan. Jag ringde hem och fick veta att hon hört av sig hem och var okej. Lättnad.
Jag känner absolut för alla som blev drabbade. Jag har full respekt för att de vill låta alla genomlida skiten igen. Jag förstår att denna dagen förändrade mycket.
Samtidigt funderar jag på att om detta inte hänt i USA, hade vi haft en hel dag med inslag på svt då? Om detta hade hänt i en annan del av världen som inte är väst, hade vi då kommit ihåg att minnas. Jag tror inte det.. Därför idag tänker jag skänka mina tankar inte bara till wtc-offren, utan skänka en tanke till alla som blir drabbade av ondska. Framför allt ondskan som visar sig i form av svält, fattigdom, trafficing etc. Och en alldeles speciell liten tanke till den stackars tös som så brutalt blev drabbad av ondskan här i vår egen lilla "trygga" by för ett par dagar sen.
Ta hand om varandra..
Jag var på värdshuset i älmhult och städade hotell-rum. Som vanligt slog man på tvn när man gick in i ett rum, för att ha lite sällskap i städningen. På tvn visar de, dem idag historiska bilderna, på hur flygplanen flyger rakt in i byggnaderna. Jag minns hur jag tänkte att detta måste vara fejk.. Tyvärr var det inte det. Lite senare på dagen var det en tyst minut i restaurangen. Allt stod stilla. Man kunde höra en knappnål falla till golvet. Jag blev orolig eftersom Jag vid tillfället hade en kusin som bodde på manhattan. Jag ringde hem och fick veta att hon hört av sig hem och var okej. Lättnad.
Jag känner absolut för alla som blev drabbade. Jag har full respekt för att de vill låta alla genomlida skiten igen. Jag förstår att denna dagen förändrade mycket.
Samtidigt funderar jag på att om detta inte hänt i USA, hade vi haft en hel dag med inslag på svt då? Om detta hade hänt i en annan del av världen som inte är väst, hade vi då kommit ihåg att minnas. Jag tror inte det.. Därför idag tänker jag skänka mina tankar inte bara till wtc-offren, utan skänka en tanke till alla som blir drabbade av ondska. Framför allt ondskan som visar sig i form av svält, fattigdom, trafficing etc. Och en alldeles speciell liten tanke till den stackars tös som så brutalt blev drabbad av ondskan här i vår egen lilla "trygga" by för ett par dagar sen.
Ta hand om varandra..
lördag 10 september 2011
Noels nya brillor
Idag bar det av till stora staden för att beställa glasögon till Noel.
Noel däremot tyckte det hela var en dålig idé, för han har ju faktiskt solglasögon redan.
Väl där så slet han till sig ett par lila rayban-brillor som kostade en hel förmögenhet. Sakta men säkert försökte vi övertala honom om ett par andra. Efter en ca 10 minuter kom han fram till att han gillade ett par rosa/lila Dora-brillor istället. När sen kvinnan som jobbade där kom för att hjälpa till var Noel väldigt tillmötesgående och tittade in i en maskin utan att protestera. Vi beställde brillorna och vi kommer att hämta dem om en sisådär 10 arbetsdagar.
Ikväll bär det av till goa vänner för lite mat o trevligheter!
Hoppas ni får en bra lördag!
Noel däremot tyckte det hela var en dålig idé, för han har ju faktiskt solglasögon redan.
Väl där så slet han till sig ett par lila rayban-brillor som kostade en hel förmögenhet. Sakta men säkert försökte vi övertala honom om ett par andra. Efter en ca 10 minuter kom han fram till att han gillade ett par rosa/lila Dora-brillor istället. När sen kvinnan som jobbade där kom för att hjälpa till var Noel väldigt tillmötesgående och tittade in i en maskin utan att protestera. Vi beställde brillorna och vi kommer att hämta dem om en sisådär 10 arbetsdagar.
Ikväll bär det av till goa vänner för lite mat o trevligheter!
Hoppas ni får en bra lördag!
fredag 9 september 2011
snabb som ögat!
Att lille Valle är en liten buse är inget nytt. Han är verkligen överallt hela tiden, så det gäller att hänga med i svängarna och förutse every move.
Idag i duschen tog han snabbt som ögat min rakhyvel och drog den igenom håret, i tron att det var en kam. Jag har inte upptäckt var i håret han drog den, men kvar i hyveln satt där en stor tuss av valles blonda kaluffs.
Idag i duschen tog han snabbt som ögat min rakhyvel och drog den igenom håret, i tron att det var en kam. Jag har inte upptäckt var i håret han drog den, men kvar i hyveln satt där en stor tuss av valles blonda kaluffs.
torsdag 8 september 2011
Nya jobbet
Då har jag börjat jobba på stora fabriken. Det är eftermiddag denna veckan, så bloggandet står lite i skuggan av allt. Jobbet är jättebra, verkligen. Fabriken är så stor att jag hela tiden måste fråga vägen till diverse. Fick en rundvisning igår och konstaterade att en gps i mobilen hade varit najs.
Jag har ju jobbat tvåskift tidigare, men det är en stor skillnad nu från då. Smågrabbarna.
Tidigare hade jag bara Tvillingarna och de var hos sin pappa när jag jobbade eftermiddag. Förmiddagarna kunde därför ägnas åt att sova, fixa och allt. Nu får jag upp i vettig tid för att ta hand om grabbarna. Förmiddagarna ägnas åt att leka med dem och försöka få en chans att springa inom duschen. Igår hade jag dem med mig i duschen och det var kalabalik och ackustik-testing, men det funkade.
Ju äldre de blir, ju lättare blir ju sånt där.
Jag tror på det här jobbet. Det känns verkligen som ett jobb för mig. Kul och utmanande. Lätt men ändå med massor att lära sig om man bara vill och har ett intresse.
Jag har ju jobbat tvåskift tidigare, men det är en stor skillnad nu från då. Smågrabbarna.
Tidigare hade jag bara Tvillingarna och de var hos sin pappa när jag jobbade eftermiddag. Förmiddagarna kunde därför ägnas åt att sova, fixa och allt. Nu får jag upp i vettig tid för att ta hand om grabbarna. Förmiddagarna ägnas åt att leka med dem och försöka få en chans att springa inom duschen. Igår hade jag dem med mig i duschen och det var kalabalik och ackustik-testing, men det funkade.
Ju äldre de blir, ju lättare blir ju sånt där.
Jag tror på det här jobbet. Det känns verkligen som ett jobb för mig. Kul och utmanande. Lätt men ändå med massor att lära sig om man bara vill och har ett intresse.
söndag 4 september 2011
Lugn o fin..
Det blev inte någon träning ikväll. Kände att mina lår inte ville det.
Istället drog vi till Ikea lite spontant och köpte ett par skohyllor som ska få pryda hallen. Konstaterar att jag blir lugn av att pilla ihopa ikea-möbler. Så har det alltid varit. Kan vara att det är skönt att få koncentrera sig på något. Räkna skruvar, följa ritning. Avkoppling.
Så nu är jag redo. Imorgon väntar intro-kurs på nya jobbet. Jag kommer säkert tycka det är hur bra som helst. Sen på tisdag är det att dra igång på riktigt.
Istället drog vi till Ikea lite spontant och köpte ett par skohyllor som ska få pryda hallen. Konstaterar att jag blir lugn av att pilla ihopa ikea-möbler. Så har det alltid varit. Kan vara att det är skönt att få koncentrera sig på något. Räkna skruvar, följa ritning. Avkoppling.
Så nu är jag redo. Imorgon väntar intro-kurs på nya jobbet. Jag kommer säkert tycka det är hur bra som helst. Sen på tisdag är det att dra igång på riktigt.
Söndag
Har svårt att njuta av denna vackra söndagen. Har fått en släng av jobb-ångest och hemma-panik.
Nu blir det att jobba två-skift. Hur ska detta gå?! Kontrollfreak som jag är har jag ägnat förmiddagen åt att planera hela veckans mat och lagt fram alla papper vi ska ha med oss imorgon. Jag tvättar som en tok och går o ältar för Jens hur saker måste gå till i veckan. Inte för att jag inte tror att han inte fixar att vara hemma utan mig på kvällarna, Utan att jag har så mycket i hjärnan som behöver benas ur innan imorgon. Mitt i paniken så går Jens omkring här och pysslar om hemmet. Sätter upp tavlor, vattnar blommor och organiserar i hyllor. Det har faktiskt en lugnande effekt på mig. Men ändå spänner jag mig och känner ett blivande magsår. Jag glömmer att äta, dricker för mycket kaffe och rökar..
Ikväll blir det gymet. Det behövs på många plan. Efter det hoppas jag på ett lugn.
Noterar; En vacker dag som denna borde jag sitta på en stubbe i skogen och ta vara på att vara ledig. Samla energi, inte slösa den på saker som ändå kommer att ordna sig.
Nu blir det att jobba två-skift. Hur ska detta gå?! Kontrollfreak som jag är har jag ägnat förmiddagen åt att planera hela veckans mat och lagt fram alla papper vi ska ha med oss imorgon. Jag tvättar som en tok och går o ältar för Jens hur saker måste gå till i veckan. Inte för att jag inte tror att han inte fixar att vara hemma utan mig på kvällarna, Utan att jag har så mycket i hjärnan som behöver benas ur innan imorgon. Mitt i paniken så går Jens omkring här och pysslar om hemmet. Sätter upp tavlor, vattnar blommor och organiserar i hyllor. Det har faktiskt en lugnande effekt på mig. Men ändå spänner jag mig och känner ett blivande magsår. Jag glömmer att äta, dricker för mycket kaffe och rökar..
Ikväll blir det gymet. Det behövs på många plan. Efter det hoppas jag på ett lugn.
Noterar; En vacker dag som denna borde jag sitta på en stubbe i skogen och ta vara på att vara ledig. Samla energi, inte slösa den på saker som ändå kommer att ordna sig.
En livsnjutare
lördag 3 september 2011
En sakta promenad
Sakta gick det, för mina lår skriker av smärta från träningen. Jag tog med mig min mp3 för att lyssna lite på Mark Levingoods Hjärtat får inga rynkor. Ett par kapitel in i boken kommer jag på mig själv med att skratta högt och inser att folk kan ju höra mig.
Men o andra sidan, vad gör det? Om jag går omkring i byn och skrattar för mig själv, kanske folk tycker jag är galen. Eller kanske de tror jag bara är glad för något. Tänk så trevligt det hade varit om folk i allmänhet hellre hade tänkt det positiva före det negativa.
I slutet av promenaden såg jag något väldigt märkligt.
Det var en man, som på fullaste allvar, var ute och dammsög sin uppfart!
Då blev jag väldigt sugen på att skratta högt igen, men avstod. Jag bet mig i läppen och funderade på ifall Jens skulle tro mig när jag kom hem.
Varför dammsugar man sin uppfart?
Jag vet när jag var yngre brukade man skämta om karlar som jämt var ute o pysslade i trädgården, att de måste ha en hemsk fru inne i huset som gör att de inte vill vara inne.
Jag menar.. förstår inte mannen med dammsugaren att imorgon kommer allt att vara ogjort. Det är ju höst för tusan!!! Imorgon kommer där återigen att ligga lite löv o annat skit som blåst in över hans nydammsugade uppfart.
Kanske jag borde gå där imorgon igen för o se om han dammsugar varje dag.
O jag som har problem med att ens hinna med o dammsuga insidan. Tänk så mycket tid den mannen måste ha över i sitt liv..
Jag kan klaga ibland över att jag har för mycket att göra, men måtte jag aldrig få såå mycket fritid säger jag bara...
Men o andra sidan, vad gör det? Om jag går omkring i byn och skrattar för mig själv, kanske folk tycker jag är galen. Eller kanske de tror jag bara är glad för något. Tänk så trevligt det hade varit om folk i allmänhet hellre hade tänkt det positiva före det negativa.
I slutet av promenaden såg jag något väldigt märkligt.
Det var en man, som på fullaste allvar, var ute och dammsög sin uppfart!
Då blev jag väldigt sugen på att skratta högt igen, men avstod. Jag bet mig i läppen och funderade på ifall Jens skulle tro mig när jag kom hem.
Varför dammsugar man sin uppfart?
Jag vet när jag var yngre brukade man skämta om karlar som jämt var ute o pysslade i trädgården, att de måste ha en hemsk fru inne i huset som gör att de inte vill vara inne.
Jag menar.. förstår inte mannen med dammsugaren att imorgon kommer allt att vara ogjort. Det är ju höst för tusan!!! Imorgon kommer där återigen att ligga lite löv o annat skit som blåst in över hans nydammsugade uppfart.
Kanske jag borde gå där imorgon igen för o se om han dammsugar varje dag.
O jag som har problem med att ens hinna med o dammsuga insidan. Tänk så mycket tid den mannen måste ha över i sitt liv..
Jag kan klaga ibland över att jag har för mycket att göra, men måtte jag aldrig få såå mycket fritid säger jag bara...
torsdag 1 september 2011
Jag kunde!!
Tänk att jag lyckades med mina mål för dagen. Jag behöll lugnet. Fast jag fick stanna bilen mellan skolan och hemmet, sätta på varningsblinkersen för att säga till barnen, att om de inte lugnar ner sig o slutar bråka så skulle de få gå hem. Till och med det sa jag hyffsat lugnt. Det bet. De satt tysta som små möss de resterande fyra km hem.
Iväg o släppa in Emma på brottarmattan var också en upplevelse. De var ju på läger förra helgen och det märktes idag. Man såg tydligt att Emma byggt broar på lägret. Hon var så trygg med alla och kompis liksom. Utvecklingen som brottare imponerade på mig också. Hon kan vara rätt tuff, min lilla tös. Kul o se. Vill påstå att i den åldern är det perfekt träning. Tufft men de får verkligen ut mycket. Barn behöver också få "ut" vardagen på något vis.
Iväg o släppa in Emma på brottarmattan var också en upplevelse. De var ju på läger förra helgen och det märktes idag. Man såg tydligt att Emma byggt broar på lägret. Hon var så trygg med alla och kompis liksom. Utvecklingen som brottare imponerade på mig också. Hon kan vara rätt tuff, min lilla tös. Kul o se. Vill påstå att i den åldern är det perfekt träning. Tufft men de får verkligen ut mycket. Barn behöver också få "ut" vardagen på något vis.
Emma i röd trikå, klubbmästerskap i våras
Sen fick Emma följa med mig på träning på bästa gymet. Premiär efter ett lite för långt sommaruppehåll. Drog till med styrka/intervall. Lagom mjukstart.. INTE. Jag lär inte kunna röra mig de närmsta dagarna. Men oj så kul det var! Jag fick verkligen ut mycket ur systemet. Den må-bra-processen som sätter igång när man tränar, är helt underbar. Nu är det bara att hålla ångan uppe så man kommer igen efter sommarens lathet.
onsdag 31 augusti 2011
En ny dag..
...Nya utmaningar. Idag blir utmaningen att behålla lugnet. Hela dagen och inte bara halva som det annars brukar bli. Idag utmanar jag mig själv till att bli en bättre människa. Jag vill vara en lugn och glad fru, när mannen kommer hem. möta honom med ett leende och prata om hans dag före min.
Om... men bara Om, han kommer hem i något sånär vettig tid, kommer jag att ta mig till gymet. Där får jag både lite egentid och får ut lite av allt skit som byggs upp inom mig i vardagen. Om han inte lyckas komma i tid, ska jag inte bli surtant, utan acceptera det och hoppas på morgondagen istället.
Jag har en liten önskan;
Jag skulle vilja åka någonstans där det är superlugnt. Tyst och harmoniskt. Sova där i två nätter för att hämta kraft och energi. Detta vill jag göra helt ensam. Ingen man, inga barn och ingen vän. Bara jag och naturen nära inpå.
Om... men bara Om, han kommer hem i något sånär vettig tid, kommer jag att ta mig till gymet. Där får jag både lite egentid och får ut lite av allt skit som byggs upp inom mig i vardagen. Om han inte lyckas komma i tid, ska jag inte bli surtant, utan acceptera det och hoppas på morgondagen istället.
Jag har en liten önskan;
Jag skulle vilja åka någonstans där det är superlugnt. Tyst och harmoniskt. Sova där i två nätter för att hämta kraft och energi. Detta vill jag göra helt ensam. Ingen man, inga barn och ingen vän. Bara jag och naturen nära inpå.
Erik- Funderaren
Idag i skolan, kom Twinsens fröken och tog mig lite avsides. Hon började berätta att Erik som alltid äter som en mindre häst i matsalen, idag bara satt o petade i maten. När hon gick fram för att fråga honom om något var fel, svarade han.
-Hur kan fisk bli så här torrt, när de simmar i vatten hela livet??
-Hur kan fisk bli så här torrt, när de simmar i vatten hela livet??
Erik-Funderaren, snart 8 år
Räcker det med ett -Jag älskar dig!?
Usch, Usch, Usch för att vara ensam med barnen, när Jens är iväg på sina jobbgrejer. Han har ju tyvärr ett sånt jobb som imellanåt jagar iväg honom på diverse och oftast med en eller två övernattningar. Det plockar fram stressen i mig. Helt plötsligt blir jag en stirrig tant med kortare stubin än träslöjds-läraren på högstadiet. Jag blir ett ufomonster till morsa. Jag ryter, ställer krav, har gråten i halsen och tycker jag har de mest otacksamma barnen på jorden som inte begriper hur tufft det känns ibland att vara mamma.
Klart de inte begriper det!!! Det vet jag ju. Jag vet ju så väl hur de fungerar och reagerar på en stirrig mamma. Det blir bakut och det blir stirrigt för dem också.
Klart de inte begriper det!!! Det vet jag ju. Jag vet ju så väl hur de fungerar och reagerar på en stirrig mamma. Det blir bakut och det blir stirrigt för dem också.
Jag vet ju det..
Ändå blir det så här ibland. Fel fel fel. Magsårsvarning för både dem och mig.
Sen när jag sitter här och alla har äntligen landat i sängarna, kommer det dåliga samvetet. Än en gång lovar jag mig själv dyrt och heligt att inte stressa ur nästa gång vi är själva... Sen tänker jag; Håll ut!! ett par år till sen är det lättare. Sen. Om ett par år. Bit ihop.
Jag anstränger mig dagligen för att hitta saker att berömma mina frön för. Det är småsaker hela tiden, som att, ta undan sin tallrik, hjälpa till med dukning, sätta iordning skorna mm. Ofta ofta berömma dem för små saker i vardagen som kanske borde vara självklara.
Sen när man står där och måste kritisera så känns det som om alla mina "bra" och "duktig" åker rakt ner i toan. I alla fall om man frågar mitt samvete.
Sen när jag stoppar om dem på kvällen, kramas och säger att jag älskar dem över allt annat, undrar jag ibland om de faktiskt tror på mig. Räcker det med ett "jag älskar dig!"?
tisdag 30 augusti 2011
fullt ös medvetslös
Idag har jag lämnat barn på skola och dagis. Jag ska vara hemma. Den kombinationen är lite sällsynt nuförtiden. Får passa på att utnyttja tiden väl känner jag. Det ska sorteras kläder, städas, tvättas och strykas. Med andra ord har jag inte tid att sitta här o filura.
Ha en skön dag alla!
Ha en skön dag alla!
nytt till gammalt
Jag har en docka som jag fått av mamma. Dockan är gjord av mammas farmor, vilket gör att den är runt 100 år skulle jag gissa.. plus minus noll.. Hon är gjord av en flaska där man sytt på ett fodral med tygarmar och på toppen sitter ett dockhuvud, axlarna o upp typ..
Hon har i alla år varit lucia och plockats fram varje år vid advent för att pryda mitt, mammas, mormors och gamlafarmors hus. Önskar hon kunde prata, för den känns full av själ och minnen.
Eftersom vi nu bestämt att våra julasaker ska åka ut i förrådet i garaget, kände jag att jag inte ville ställa henne där. Hon ska inte dö under mitt beskydd iaf! Så hon fick stanna inne.
Därför har jag haft en lucia i köket sen jul. Jag bestämde redan innan nyår att hon skulle få en annan klänning, men det där med att få tummen loss kan ibland jobba emot mig.
Idag tog jag äntligen tag i saken och gick bort till byns egna sömmerska och kollade om hon var intresserad av att sy en ny klänning till henne, så hon kan få vara med alltid inne i värmen. Och hon ville! så glad jag blev! så imorgon blir det att köpa en bit tyg och lämna hos sömmerskan. Jag hoppas hon gillar att få en ny klänning. Jag hade aldrig stått ut med att gå omkring i nattalinne o glitter i hundra år. Borde gå o kolla var hennes permanenta plats kommer att vara. Någonstans där hon får vara lite ifred..
Hon har i alla år varit lucia och plockats fram varje år vid advent för att pryda mitt, mammas, mormors och gamlafarmors hus. Önskar hon kunde prata, för den känns full av själ och minnen.
Eftersom vi nu bestämt att våra julasaker ska åka ut i förrådet i garaget, kände jag att jag inte ville ställa henne där. Hon ska inte dö under mitt beskydd iaf! Så hon fick stanna inne.
Därför har jag haft en lucia i köket sen jul. Jag bestämde redan innan nyår att hon skulle få en annan klänning, men det där med att få tummen loss kan ibland jobba emot mig.
Idag tog jag äntligen tag i saken och gick bort till byns egna sömmerska och kollade om hon var intresserad av att sy en ny klänning till henne, så hon kan få vara med alltid inne i värmen. Och hon ville! så glad jag blev! så imorgon blir det att köpa en bit tyg och lämna hos sömmerskan. Jag hoppas hon gillar att få en ny klänning. Jag hade aldrig stått ut med att gå omkring i nattalinne o glitter i hundra år. Borde gå o kolla var hennes permanenta plats kommer att vara. Någonstans där hon får vara lite ifred..
söndag 28 augusti 2011
skelning
Sitter här vid frukostbordet och studerar Noel när han äter sina flingor och kollar bollibompa. Han har ju en skelning som ögonmot. på csk har ständig koll på. Det viktiga är att han växlar mellan ögonen, alltså använder bägge, för annars blir han för "lat" med ena ögat och kan på så vis få sämre syn.
Nu när jag studerar honom ser man tydligt att han skelar, men ibland "flaxar" blicken till och byter lite snabbt för att sen övergå till samma läge igen. Undrar om "flaxningen" räcker? Det har pratats om glasögon, men det hoppas jag att han slipper. Vi hade antagligen fått använda silvertejp för att få honom att behålla dem på.
Det är snart dax för återbesök. Vi får hålla tummen.
Nu när jag studerar honom ser man tydligt att han skelar, men ibland "flaxar" blicken till och byter lite snabbt för att sen övergå till samma läge igen. Undrar om "flaxningen" räcker? Det har pratats om glasögon, men det hoppas jag att han slipper. Vi hade antagligen fått använda silvertejp för att få honom att behålla dem på.
Det är snart dax för återbesök. Vi får hålla tummen.
rörigt, eller hur lugnt som helst?
Denna veckan vet jag ingenting. Ska jag jobba, eller inte?
Mina arbetsgivare har haft lite problem med att sysselsätta mig och därför har vi bestämt att jag tar mamma-ledigt. Om det dyker in jobb så kommer de att höra av sig. Detta kan innebära kaos för en småbarns-familj. Jag har fått ringa runt till fritids och dagis för att förklara situationen. Tack o lov är de förstående och kan "ta" en rörig vecka. Lite besvärligt att inte veta från den ena dagen till den andra, men jag antar att det bara är att gilla läget.
Förhoppningsvis kan jag ägna veckan åt att styra upp den kommande säsongen. Det är hög tid att inventera höst och vinter-kläder. Skriva den lååånga inköpslistan på sketadyra termobrallor och kängor. Kul..? inte längre. Det börjar bli många att hålla reda på. Många kläder att lägga undan till nästa osv. Plus att i brist på förvarings-ställen har grejerna hamnat överallt där de fått plats, så det lär ta ett tag bara att rota fram. Helst hade jag velat köpa nytt till hela gänget, det är mycket roligare, men tyvärr skiter jag inte pengar. Hade säkert kunnat köpa men det känns ju rätt onödigt samtidigt. De pengarna kanske vi hellre kan lägga på nåt kul när hösten känns för sur o mörk.
Mina arbetsgivare har haft lite problem med att sysselsätta mig och därför har vi bestämt att jag tar mamma-ledigt. Om det dyker in jobb så kommer de att höra av sig. Detta kan innebära kaos för en småbarns-familj. Jag har fått ringa runt till fritids och dagis för att förklara situationen. Tack o lov är de förstående och kan "ta" en rörig vecka. Lite besvärligt att inte veta från den ena dagen till den andra, men jag antar att det bara är att gilla läget.
Förhoppningsvis kan jag ägna veckan åt att styra upp den kommande säsongen. Det är hög tid att inventera höst och vinter-kläder. Skriva den lååånga inköpslistan på sketadyra termobrallor och kängor. Kul..? inte längre. Det börjar bli många att hålla reda på. Många kläder att lägga undan till nästa osv. Plus att i brist på förvarings-ställen har grejerna hamnat överallt där de fått plats, så det lär ta ett tag bara att rota fram. Helst hade jag velat köpa nytt till hela gänget, det är mycket roligare, men tyvärr skiter jag inte pengar. Hade säkert kunnat köpa men det känns ju rätt onödigt samtidigt. De pengarna kanske vi hellre kan lägga på nåt kul när hösten känns för sur o mörk.
nya tider
Nahe minsann! Nu är det hög tid att inse att sommarlovet är över. Imorgon blir det nya tag mot nya mål (beach 2012..). Dax att få tillbaka kicken och lusten mot ett sundare jag. (ganska uppenbart att jag försöker tagga mig själv) Måste bara komma ur svackan nu och jag vet ju att inga genvägar finns.
Fullt ös mot en höst som jag hoppas blir full av färg och mysiga promenader. Har ni tänkt på att luften känns bättre på nåt vis på hösten? Friskare och full av höstdoft. Snart biter frosten i våra kinder och gräset knastrar när vi går.
Fullt ös mot en höst som jag hoppas blir full av färg och mysiga promenader. Har ni tänkt på att luften känns bättre på nåt vis på hösten? Friskare och full av höstdoft. Snart biter frosten i våra kinder och gräset knastrar när vi går.
fredag 26 augusti 2011
Blev deppig när jag började räkna på saken..
Jo, jag satt här o snackade med min snälle man om småbarnsåren. Kom då fram till att jag varit småbarns-mamma sen jag var 24. Det är snart 8 år. Lille valle är 1 år nu och det innebär att jag lär vara småbarns-mamma ett tag till. Om vi säger då att Valle kanske är någorlunda självständig när han är 10 år, innebär det att vi har 9 år framför oss.
Slutkontentan av detta är att jag är färdig med småbarns-åren när jag är 41 år. Detta innebär att mitt liv kommer att ha 17 år som småbarns-mamma. Om vi säger att valle skippar blöjan vid tre års-ålder, kommer jag att vara en blöjbytare i 10 år. (Kanske borde räkna ihop hur många paket blöjor det blir?)
Sen vet jag ju att dessa åren kommer att vara fulla av jättemycket kärlek och härliga saker, men jag tror ändå ni fattar hur jag menar..
Slutkontentan av detta är att jag är färdig med småbarns-åren när jag är 41 år. Detta innebär att mitt liv kommer att ha 17 år som småbarns-mamma. Om vi säger att valle skippar blöjan vid tre års-ålder, kommer jag att vara en blöjbytare i 10 år. (Kanske borde räkna ihop hur många paket blöjor det blir?)
Sen vet jag ju att dessa åren kommer att vara fulla av jättemycket kärlek och härliga saker, men jag tror ändå ni fattar hur jag menar..
torsdag 25 augusti 2011
Frusen, men varmare tider väntar..
Kom hem från jobbet idag, dyngsur, kall och med en känsla av feber i kroppen. Jag har stått ute i nästan konstant regn o jobbat hela dan. Det var fruktansvärt. Inte värt det alls.
I morgon väntar lite annat som väl är. Ska in på kontoret och hjälpa till med lite pappersjobb. Det ser jag verkligen fram emot jämfört med hur senaste veckan sett ut. Ska bli skönt att få ha civilkläder för en dag..
Längre fram ser det till och med lite stålande ut. Fick höra idag att jag kan vara aktuell för ett jobb som faktiskt är som gjort för mig, Äntligen! Jag håller tummen och hoppas att jag får chansen till det.
I övrigt så verkar det som om jag och smågrabbarna försöker att vänja oss vid det här nya kapitlet i våra liv. Valle och Noel verkar ha det jättebra på dagis och jag trivs (förutom idag då..) med att jobba och allt det där. Men oj vad vi är trötta här på kvällarna! Jag är som en urvriden trasa och Valle kämpar på så gott han kan och sen har vi Noel.. ja lille älskade Noel har inte så lätt att hantera både tröttheten och trotsen samtidigt. Han är trött men vill så gärna så mycket. För honom är det säkert jobbigast, även om man känner sig nära bristningsgränsen efter två timmars pyl varje kväll. Jag hoppas han hittar formen snart.. och att även jag gör det så jag orkar mer här på kvällarna. Då kanske det ordnar upp sig helt av sig självt..
I morgon väntar lite annat som väl är. Ska in på kontoret och hjälpa till med lite pappersjobb. Det ser jag verkligen fram emot jämfört med hur senaste veckan sett ut. Ska bli skönt att få ha civilkläder för en dag..
Längre fram ser det till och med lite stålande ut. Fick höra idag att jag kan vara aktuell för ett jobb som faktiskt är som gjort för mig, Äntligen! Jag håller tummen och hoppas att jag får chansen till det.
I övrigt så verkar det som om jag och smågrabbarna försöker att vänja oss vid det här nya kapitlet i våra liv. Valle och Noel verkar ha det jättebra på dagis och jag trivs (förutom idag då..) med att jobba och allt det där. Men oj vad vi är trötta här på kvällarna! Jag är som en urvriden trasa och Valle kämpar på så gott han kan och sen har vi Noel.. ja lille älskade Noel har inte så lätt att hantera både tröttheten och trotsen samtidigt. Han är trött men vill så gärna så mycket. För honom är det säkert jobbigast, även om man känner sig nära bristningsgränsen efter två timmars pyl varje kväll. Jag hoppas han hittar formen snart.. och att även jag gör det så jag orkar mer här på kvällarna. Då kanske det ordnar upp sig helt av sig självt..
fredag 19 augusti 2011
just det ja!
Tänkte vara en duktig tös o sluta röka också idag. Gick upp och satte på mig ett plåster.
Några timmar senare konstaterar jag att jag tydligen glömt att jag satt på mig plåstret, eftersom jag rökade på som vanligt. Bra grejer det där.. placebo AB.
Några timmar senare konstaterar jag att jag tydligen glömt att jag satt på mig plåstret, eftersom jag rökade på som vanligt. Bra grejer det där.. placebo AB.
Trögstartat
Ingenting verkar vilja flyta på lite lagom smidigt just nu. Har dragit omkring på en förkylning hela sommaren, vi blev magsjuka på gotland, jobbet går dåligt pga bristen på just jobb och barnen blir sjuka lagom till skolstart.
Nu känner jag att det räcker. Ge mig friska ungar, massor av jobb och låt träningen få fylla på med lite ny energi. Men det vill liksom inte riktigt komma igång här. Det gör mig superfrustrerad.
Ska nog börja äta lite vitaminer, för är det så här hösten ska vara, lär jag behöva bli superwoman
Nu känner jag att det räcker. Ge mig friska ungar, massor av jobb och låt träningen få fylla på med lite ny energi. Men det vill liksom inte riktigt komma igång här. Det gör mig superfrustrerad.
Ska nog börja äta lite vitaminer, för är det så här hösten ska vara, lär jag behöva bli superwoman
söndag 7 augusti 2011
Drar till Gotland
I morgon bär det av till sköna Visby. Detta har jag sett fram emot sen förra året. Tyvärr känner jag mig lite knasig i kroppen och har gjort det ett par veckor nu. Jag hoppas att Gotland kan ge mig lite energi tillbaka. Kan behöva den inför vad jag tror kommer att bli en rätt tuff höst.
Förra året gav resan dit mig även lust och inspiration till ja.. livet i stort. För ibland kan man behöva det (iaf jag kan det..). Med ett liv som är väldigt intensivt behöver jag ibland bli påmind om det fina i saker och känna att faktiskt jag är en del av det. Inte bara en i publiken..
Denna sommaren har istället för att fylla på med energi, nästintill tömt mig på det. Jag hoppas väldigt att Gotland kan fylla på igen. Nu sätter jag kanske lite stor tilltro på ön, men i fjol lyckades hon med det, och med råge. Den känslan vill jag ha med mig hem igen.
Förra året gav resan dit mig även lust och inspiration till ja.. livet i stort. För ibland kan man behöva det (iaf jag kan det..). Med ett liv som är väldigt intensivt behöver jag ibland bli påmind om det fina i saker och känna att faktiskt jag är en del av det. Inte bara en i publiken..
Denna sommaren har istället för att fylla på med energi, nästintill tömt mig på det. Jag hoppas väldigt att Gotland kan fylla på igen. Nu sätter jag kanske lite stor tilltro på ön, men i fjol lyckades hon med det, och med råge. Den känslan vill jag ha med mig hem igen.
onsdag 3 augusti 2011
Svårförklarat
Ju äldre barnen blir, ju svårare blir det att förklara vuxna dumheter. För i deras enkla värld finns det inget sånt skit.
Idag handlar det om att de har kusiner som fyller år. Pga vuxna dumheter varken umgås och ännu mindre firar vi varandra när det fylls år. Det är inte så lätt för mig att förklara varför, för hur jag än säger så låter det superlarvigt, just pga att det är vuxna dumheter.
Barn är enkla och i deras värld är inget för svårt eller knasigt.
Där har vi vuxna en del att lära.
Idag handlar det om att de har kusiner som fyller år. Pga vuxna dumheter varken umgås och ännu mindre firar vi varandra när det fylls år. Det är inte så lätt för mig att förklara varför, för hur jag än säger så låter det superlarvigt, just pga att det är vuxna dumheter.
Barn är enkla och i deras värld är inget för svårt eller knasigt.
Där har vi vuxna en del att lära.
lördag 30 juli 2011
Tunghäfta
Just nu har jag så mycket att säga. Så många saker som behöver komma ut för att rensa upp lite i skallen. Vad händer då? Total tunghäfta eller kanske skrivkramp. Jag känner att jag spricker snart faktiskt. Det är både bra och mindre bra saker som bubblar i mig men jag hittar inga ord. Kan vara den lille cencur-agenten i mitt huvud som styr en smula kanske? Har nån märklig känsla av att just nu kanske jag bör vara tyst. Så får det bli.
fredag 29 juli 2011
envist värre
Jäkla förkylning jag drabbats av. En vecka har jag brottats nu och det börjar bli en aning tröttsamt. Orkar ju för tusan ingenting. Försöker och försöker vara med och göra lite nytta och mycket nöje men kroppen pallar inte. Vill känna mig stark. För det är ju så mycket jag vill nu när vi är lediga tillsammans... Istället går jag omkring som en osalig ande och hostar o nyser, fryser eller svettas och blir andfådd för ingenting. Vilken sommar alltså..
torsdag 28 juli 2011
Norge
När jag hör nyheter om omvärlden, där tråkigheter skett, blir jag ofta ledsen. Samtidigt som jag vet så väl att jag inte kan föreställa mig hur det egentligen är för dessa drabbade människor. Det gäller allt från svältande i afrika till krigszoner. Ja ni fattar..
Då brukar jag gå ut och sätta mig på verandan, ta en cigg och tittar på kvarteret. Denna trygghet vi bor i. Här låter vi våra barn leka ute och ingen är rädd för att något otrevligt ska hända.
Sen händer det omöjliga. Så nära "kvarteret" känns det som. Norge.
Jag blir mörkrädd, ledsen och ja.. förbannad.
Samtidigt som hela mitt hjärta känner för de drabbade i vårt grannland, finns mina tankar här, i kvarteret. Det blir automatiskt att man som mamma drar in zonen. Tar barnen lite närmre. "håll er där jag ser er". I någon slags tro om att då kan jag skydda dem mot allt.
Det trodde säkert de på ön också, att de var säkra och trygga. Självklart. I ett så fredligt och demokratiskt land ska inte sånt här behöva hända.
Det enda som krävs är EN galning med för mycket fritid... EN som kan skada en hel nation, en hel värld.
Så när jag sitter och funderar på svältande barn och krigszoner i världen och på hur man kan hjälpa, känns det plötsligt lätt. Ge en peng till någon organisation som går att lita på. lätta på samvetet.
Men hur gör man med Norge? Hur kan man hjälpa? Det enda jag kan komma på är kärlek.. och mitt djupaste deltagande i sorgen som drabbat dem.
Då brukar jag gå ut och sätta mig på verandan, ta en cigg och tittar på kvarteret. Denna trygghet vi bor i. Här låter vi våra barn leka ute och ingen är rädd för att något otrevligt ska hända.
Sen händer det omöjliga. Så nära "kvarteret" känns det som. Norge.
Jag blir mörkrädd, ledsen och ja.. förbannad.
Samtidigt som hela mitt hjärta känner för de drabbade i vårt grannland, finns mina tankar här, i kvarteret. Det blir automatiskt att man som mamma drar in zonen. Tar barnen lite närmre. "håll er där jag ser er". I någon slags tro om att då kan jag skydda dem mot allt.
Det trodde säkert de på ön också, att de var säkra och trygga. Självklart. I ett så fredligt och demokratiskt land ska inte sånt här behöva hända.
Det enda som krävs är EN galning med för mycket fritid... EN som kan skada en hel nation, en hel värld.
Så när jag sitter och funderar på svältande barn och krigszoner i världen och på hur man kan hjälpa, känns det plötsligt lätt. Ge en peng till någon organisation som går att lita på. lätta på samvetet.
Men hur gör man med Norge? Hur kan man hjälpa? Det enda jag kan komma på är kärlek.. och mitt djupaste deltagande i sorgen som drabbat dem.
söndag 24 juli 2011
Två som verkligen funnit varandra
Det är så härligt att se dem, Cornelia och Noel. (eller nollen som Cornelia kallar honom:)). De har verkligen funnit varandra och leker så in i bombens fint ihop.
lördag 23 juli 2011
Mini-tripp
Igår var vi bjudna ner till Hällevik, för att övernatta med vänner i föräldrarnas stuga. Härligt när vi har barn i samma ålder som kommer så bra överens och vännerna och vi också gör det. Vädret var inte så underbart igår men vi körde på ändå. Vi drog till Karlshamn till östersjö-festivalen för att kolla runt lite. En grej som jag och jens alltid brukar åka till. Dels är det en supermysig ort och dels är det shopping, shopping, shopping. Ett tips till alla är att åka dit för att fynda kläder, för under festivalen bokstavligen kastar de kläderna efter en. Fyndade massor till barnen och en del till mig. Bla en jeanskjol som var väldigt fin hittade jag på ett bord utanför JC, G-star, knälång historia som jag fick med mig hem för 50 spänn! Nu när vi kom hem såg jag att ordinarie pris hade varit 899... Är inte det ett fynd så säg!?
Vidare åt vi äcklig festival-tält-mat och drog sedan tillbaka till stugan för att kvällsmysa och ta ett par öl eller så. Då kom Valle-mannen på att detta var ett ypperligt tillfälle att vara uppe halva natten. Så så mycket mys blev det inte direkt, utan ett evigt asande på killen som tycker livet går ut på att klättra och möblera om och flytta saker.. Så är det ju när man har småfolk, det blir sällan som man planerat. Men jag tycker ändå att vi hade en trevlig liten tripp och konstaterar ofta vilka fina vänner man har runt sig. Det är något både jag och jens är väldigt glada över. Tack till er som vill umgås, trots att vi är familjen annorlunda ibland och trots att vi har en ett-åring som är vildingen själv. Ni är fantastiska!
Vidare åt vi äcklig festival-tält-mat och drog sedan tillbaka till stugan för att kvällsmysa och ta ett par öl eller så. Då kom Valle-mannen på att detta var ett ypperligt tillfälle att vara uppe halva natten. Så så mycket mys blev det inte direkt, utan ett evigt asande på killen som tycker livet går ut på att klättra och möblera om och flytta saker.. Så är det ju när man har småfolk, det blir sällan som man planerat. Men jag tycker ändå att vi hade en trevlig liten tripp och konstaterar ofta vilka fina vänner man har runt sig. Det är något både jag och jens är väldigt glada över. Tack till er som vill umgås, trots att vi är familjen annorlunda ibland och trots att vi har en ett-åring som är vildingen själv. Ni är fantastiska!
torsdag 21 juli 2011
Han e fin, vår lille Noel
När Noel var riktigt liten och trött, låg han ofta hos oss. När han låg där o försökte komma till ro, låg han alltid och klappade mig på håret eller på kinden. Så nätt och så försiktigt som han bara förmådde. Det fick mig alltid att känna mig så älskad, att ha ett så litet frö som varsamt klappade om sin mamma.
Detta har han fortsatt med. Senast ikväll låg han med huvudet i mitt knä i soffan och sträckte sig för att kunna klappa mig över kinden. Han är så fin min lille grabb. Lugn i sättet och en riktig myspysare. När han klappar om mig och jag honom, värker det nästan i mig så mycket jag älskar honom. Jag kommer att kämpa för att han inte ska förlora sitt kärleksfulla sätt. Det är en av hans största styrkor.
Detta har han fortsatt med. Senast ikväll låg han med huvudet i mitt knä i soffan och sträckte sig för att kunna klappa mig över kinden. Han är så fin min lille grabb. Lugn i sättet och en riktig myspysare. När han klappar om mig och jag honom, värker det nästan i mig så mycket jag älskar honom. Jag kommer att kämpa för att han inte ska förlora sitt kärleksfulla sätt. Det är en av hans största styrkor.
sommar?
Men hallå! var är sommaren? Kallt och ruskigt ute och helt omöjligt att se solen. Det är fan inte okej i juli månad. Det är inte nu man vill ligga under en filt o kolla på film. (precis som om jag kan det med en ett-åring i huset).
Jag vill ligga i solen och mysa. Se när ungarna leker på tomten. Peta i rabatterna och svära över ogräset.
Sommaren ska spenderas ute. Inte inne.
Jag vill ligga i solen och mysa. Se när ungarna leker på tomten. Peta i rabatterna och svära över ogräset.
Sommaren ska spenderas ute. Inte inne.
onsdag 20 juli 2011
En halvhjärtad dag
Så känns det idag, lite halvhjärtat sådär. Har inte haft lust och ork till något vettigt, mest bara låtit dagen flyta på och iväg. Såna dagar behövs också ibland antar jag. Hoppas att batterierna har laddats en smula iaf så det kan bli nya järva tag imorgon istället.
Vi gjorde ett litet halvhjärtat försök till att hitta lite kantareller idag och jag konstaterade att jag har noll lokalsinne. Flera gånger i skogen sa Jens till mig att jag var på väg på helt fel håll. Så vill Jens någonsin bli av med mig så kan han bara köra ut o sätta mig på en stubbe nånstans. Jag lär inte hitta hem igen, den saken är klar. Föresten är inte syskonvagnar gjorda för skogen och inte en svampjäkel fick vi med oss hem heller. Tackar så mycket för den friska luften dock..
Sen har jag målat naglar ikväll. I nån slags cerise/röd färg. Emmas.. Tur man har en dotter som gillar nagellack :) Blev inspierad av den nyare trenden i kläder som vräker in över oss. sjuttiotalet. Hur jäkla snygga kläder som helst. Me like! Glad över att äntligen få tjäna lite pengar nu också, vet jag att det lätt blir lite nytt i garderoben i höst. Så när jag målade naglarna i en riktig "tantfärg" ikväll på både fingrar och tår, kändes det så jäkla rätt. Hahaha... ja vi får väl se om jag syns på byn med slokhatt framöver.
Vi gjorde ett litet halvhjärtat försök till att hitta lite kantareller idag och jag konstaterade att jag har noll lokalsinne. Flera gånger i skogen sa Jens till mig att jag var på väg på helt fel håll. Så vill Jens någonsin bli av med mig så kan han bara köra ut o sätta mig på en stubbe nånstans. Jag lär inte hitta hem igen, den saken är klar. Föresten är inte syskonvagnar gjorda för skogen och inte en svampjäkel fick vi med oss hem heller. Tackar så mycket för den friska luften dock..
Sen har jag målat naglar ikväll. I nån slags cerise/röd färg. Emmas.. Tur man har en dotter som gillar nagellack :) Blev inspierad av den nyare trenden i kläder som vräker in över oss. sjuttiotalet. Hur jäkla snygga kläder som helst. Me like! Glad över att äntligen få tjäna lite pengar nu också, vet jag att det lätt blir lite nytt i garderoben i höst. Så när jag målade naglarna i en riktig "tantfärg" ikväll på både fingrar och tår, kändes det så jäkla rätt. Hahaha... ja vi får väl se om jag syns på byn med slokhatt framöver.
måndag 18 juli 2011
Cirkus Skarp på charter
Jo då, 6 barn på charter gick som en dans! Vi visste inte vad vi gav oss in på och förberedde oss på det värsta. Det blev en helt underbar resa på barnens vilkor precis som vi bestämt oss för.
Vi tog inga onödiga resor eller upplevelser där barnen hade kunnat få problem med värmen eller bli allmänt uttråkade, utan höll oss rätt mycket till hotell-området som var helt fantastiskt med pooler, glass och aktiviteter. Inte en enda gång hörde vi någon säga att de var uttråkade, småhungriga eller pipiga.
Hela jag bubblar av upplevelsen än. Därför har jag svårt för att formulera mig och tar till lite bilder istället =)
Vi tog inga onödiga resor eller upplevelser där barnen hade kunnat få problem med värmen eller bli allmänt uttråkade, utan höll oss rätt mycket till hotell-området som var helt fantastiskt med pooler, glass och aktiviteter. Inte en enda gång hörde vi någon säga att de var uttråkade, småhungriga eller pipiga.
Hela jag bubblar av upplevelsen än. Därför har jag svårt för att formulera mig och tar till lite bilder istället =)
utsikt från lilla balkongen
en del av stora balkongen.
vi bodde på två våningar i en svit så vi fick takvåning och all lyx =)
andra halvan av stora balkongen.. ja bubbelpoolen var bara vår..
Noel blev väckt av att Valle slabbade ner honom med sina kyssar
Erik hänger i baren. Blå sprite blev en hit!
Emma och Moa gjorde fina flätor.. klassiskt turist fälla och vi gick i dem alla!
Jag o Valle hänger i barnpoolen
Ibland hängde vi där allihopa
utsikt från lilla balkongen. Värstingen i poolen var lätt Noel.
Erik o Emma hängde mest till under vattenytan
Alla våra fina ungar
Noel kan själv.. o som han slet runt på denna väska. Superduktig!
lördag 9 juli 2011
morgonrock och gula foppatofflor
Är hur sliten som helst. Vet inte riktigt varför. Kanske för att man nu äntligen vet att det blir ledigt. Problemet är att jag inte har tid att slappna av riktigt än. Det ska fixas och packas inför resan nu. 8 pers ska alla ha sitt med sig och helst ska man inte glömma nåt. Någons tandborste eller nåt lär glömmas, men skit i det, sånt ordnar sig alltid. Sen är jag en otrolig tidsopptimist och lär stressa sönder mig kl 24 i natt när jag inser att det börjar bli bråttom. Men fram tills duschen ikväll där allt möjligt ska fixas så man vågar visa sig i en bikini i en vecka, kommer jag att lunka runt i min knä-långa morgonrock och mina gula foppatofflor. Hur snygg som helst, faktiskt. Alla grannarna är ute också. Tur det, så alla kan se hur jäkla slapp jag är nu när jag äntligen ska ha lite ledigt med min familj.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)