Jag kunde!!

Tänk att jag lyckades med mina mål för dagen. Jag behöll lugnet. Fast jag fick stanna bilen mellan skolan och hemmet, sätta på varningsblinkersen för att säga till barnen, att om de inte lugnar ner sig o slutar bråka så skulle de få gå hem. Till och med det sa jag hyffsat lugnt. Det bet. De satt tysta som små möss de resterande fyra km hem.

Iväg o släppa in Emma på brottarmattan var också en upplevelse. De var ju på läger förra helgen och det märktes idag. Man såg tydligt att Emma byggt broar på lägret. Hon var så trygg med alla och kompis liksom. Utvecklingen som brottare imponerade på mig också. Hon kan vara rätt tuff, min lilla tös. Kul o se. Vill påstå att i den åldern är det perfekt träning. Tufft men de får verkligen ut mycket. Barn behöver också få "ut" vardagen på något vis.

Emma i röd trikå, klubbmästerskap i våras



Sen fick Emma följa med mig på träning på bästa gymet. Premiär efter ett lite för långt sommaruppehåll. Drog till med styrka/intervall. Lagom mjukstart.. INTE. Jag lär inte kunna röra mig de närmsta dagarna. Men oj så kul det var! Jag fick verkligen ut mycket ur systemet. Den må-bra-processen som sätter igång när man tränar, är helt underbar. Nu är det bara att hålla ångan uppe så man kommer igen efter sommarens lathet.