Erik kom hem glad som en speleman efter brottningsturneringen i helgen. Det var hans första tävling. Med sig hem fick han ett diplom. Att se denna vackra unge så stolt över sig själv var helt underbart. Hela ungen lyste, nästan glödde.
Det innebar naturligtvis att han skulle gå en match mot mig på köksgolvet. Samtidigt som han drog mig runt i en mara, hann jag tänka, Iija... kökgolvet är hårt. Och jo det var det också, men snäll som man är så lät man honom göra det. När man small på rygg på golvet och stönar till av smärta, ser man hur Erik slänger sig över mig för att koppla grepp. Det var bara att slå handen i golvet och ge sig. Resten av helgen har man fått höra hur man förlorade =). Bara han inte vill dra runt mig när han är 16..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar